KRÖNIKA 2020-03-06 KL. 08:36

Krönika: Kommunalgrått har fått en helt annan lyster

Av Anna Sigrid

Krönika: Kommunalgrått har fått en helt annan lyster

Jag mötte en av våra politiska representanter i kulturnämnden och knorrade lite över bristen på konst i centrala Vallentuna.

Jag nämnde också det orättvisa i att Storstockholms många tunnelbanestationer har minsann utsmyckningar på lite olika sätt men efter Roslagsbanan, där lyser konsten med sin frånvaro, trots att flera av stationerna är upprustade och utrustade med väntkurer och regnskydd av modernt slag. Nämnde person svarade bara att: ”ja, nu äger ju inte kommunen SL:s mark!” men fortsatte i nästa andetag att nämna Hagaskolans väggrelief. Ja, den ligger ju inte i centrum direkt. Jag kom då också att tänka på Hjälmstaskolans väggmålning, inte heller i centrala delen, men vackert så.

Men så har vi ju Kulturhuset! Kommunalgrått har fått en helt annan lyster! Denna solitära byggnad, med sin välkomnande öppna famn mot Kommunalhusparken, vårt nya kunskaps- kultur- och informationscentra. Diskret men vackert järnvitriolgrå träfasad med många stora fönster, där eviga isblommor lyser. Inomhus bjuder det både stor luftig öppenhet och den stora takhöjden ger verkligen plats åt alla dessa tankar som finns inom väggarna och pärmarna. Samtidigt finns det små skyddade platser för egna tankar, eller, som i barnavdelningen, bänkar, som gradänger med tankebubblor över. Lite vid sidan om finns läspuffar som stora m&m-kulor (sa vi inte non-stop när vi var små?) utspridda.

Trappräcket! De ystra hästarna i trappräcket, fortfarande säger folk, efter de fått reda på var jag bor: ”Jaha, DÄR… där fler hästar än mänskor!”, ja det var ju då det. Men i trappräcket i trappen till entresolvåningen, stiger hästarna fram, ger både associationer till häll- och runristningar och medeltida målningar. Och de djurlika knallgula stolarna, alltså är de inte bara fantastiska i sin grovhuggenhet med tasslika fötter. Idén med byggnaden, stort och flexibelt rum för kultur, utställning och information. Bibliotek känns som det mest demokratiska vi har (även om vissa politiker i vissa kommuner nära oss har andra synpunkter). Här får alla ta plats. Böcker och filmer att låna, utställningar att se och föreläsningar och föreställningar till och med en Öppen konstvägg! Vem som helst får ställa ut! Det jag saknar är den galna stolen som stod vid lånedisken i gamla biblioteket, den har liksom inte riktigt fått sin givna plats i det nya.

Nu väntar jag bara på nån galen performance, balkongerna både på fram- och baksida inbjuder till nånting, jag vet inte vad, dans, musik. Kulturskolan, kom igen! Levande konst mitt i byn!