KRÖNIKA 2020-02-14 KL. 11:07

Krönika: Seriöst, vem behöver en låda för mobilen?

Av Anna Sigrid

Krönika: Seriöst, vem behöver en låda för mobilen?

Ja, oxveckorna lunkar vidare. I media har vi läst och sett om nystart, nyårslöften men också om midjemått, tunna plånböcker och fattigveckor. Och så har det varit julklappsloppis i ICA-garaget. Men kan vi inte bara ta det lugnt, lite måttfullt så där?

2018 var årets julklapp ”ett återvunnet plagg”, år 2019 ”mobillåda”. Hur tokigt är inte det? Jag tycker att ska en få ett plagg i julklapp så ska det vara ett nytt. Jag hittar en minnesanteckning från 1918, det är farmor som skriver om julklappen hon fick: ”Det var en flanellblus som varit Annas, men mor sytt om […] ett par varma, hela strumpor – fast det var lagade med vitt ullgarn…”. Nej, jag är verkligen inte ute efter någon torpar- eller statarromantik. Jag är ute efter genomtänkta, hållbara inköp, plagg som håller under lång tid men också håller för att repareras. Men om vi också håller i oss själva, håller formen och måtten då behåller väl också plånboken formen, eller?

Och mobillåda, är inte det den konstigaste saken i världen, att köpa en låda för att lägga mobilen i? Funkar inte bordet, byrån i köket eller annan plats. Och om det är fler i familjen, fler mobiler, är det inte korkat att ha alla mobiler i samma låda, jag menar, om det ringer? Och seriöst, måste en köpa en låda för att lägga undan mobilen?

All konsumtion blir indirekt välsignad av alla second-hand butiker. Alla hjälporganisationer, Röda korset, Frälsningsarmén och Stadsmissionen, alla andra loppisar, och andrahandsbutiker, (och notera, jag har verkligen inget emot hjälporganisationerna och begagnade prylar, kläder som sådant). På nåt sätt är alla dessa butiker med och bejakar en fullständigt galen konsumtionskarusell. För passar det inte, eller jag tröttnar så kan jag alltid lämna det vidare. Men det är ju det som är grejen, handla färre produkter från början. Använd dem tills de går sönder, laga och SEN kasta!

Och redan på sjuttiotalet talades det om konsumtion som ett sätt att hålla ”hjulen rullande”, skapa arbetstillfällen och öka BNP. Konsumera tjänster är väl lika bra? Min dator rasslade till och dog, och jag gick till en specialfirma inne i stora staden. De tittade på datorn och svarade: ”2011, nä de lagar vi inte längre!”. Och så gick jag till en liten firma i vårt närområde och jag är helt övertygad om att de kände: ”Wow, den HÄR ska vi kirra!”. Och de kirrade, till tredjedel av nypris! Och mina fötter njuter av närkontakten av NN:s händer, på en plats nära oss, arbetstillfällen på vår ort!

Och kan vi inte bara ta det lugnt, lite måttfullt så där?