Varje dag händer det något nytt

Av Hege

Vallentuna har gott om hästar – och om hovslagare. En av dem är Pelle Algotsson, som hamnat i kommunen tack vare att sambon bodde här.

”Jag började tjata om att få börja rida när jag var liten. Jag vet inte varför, kanske hade jag sett någon westernfilm, vi bodde i Kanada då. Mamma sa att jag skulle få börja när jag kom hem – hon trodde nog att jag skulle glömma bort det hela. Men nej, när jag var åtta började jag på ridskola.

När jag var 18 visste jag att hovslagare var vad jag ville bli. Jag måste göra något på jobbet, kan inte sitta på kontor. För att ha bättre chans att komma in på hovslagarskolan jobbade jag hos en fyrspannskusk i Tyskland och en kusk i Skåne.

År 2009 var hovslagarskolan i Skara avklarad. Sedan dess har jag varit egen företagare, det funkar bra men jag har en revisor som gör det mesta pappersarbetet. Jag vill vara ute och sko och inte sköta papper när jag kommer hem. Allt har blivit lättare med Izettle och Swish.
Till Vallentuna kom jag tack vare kärleken. Det är fint här, nära naturen och nära stan, även om man inte hinner göra så mycket med en 14-månadersbebis.

Att vara hovslagare är roligt, det är något nytt varje dag. Men det är fysiskt tufft och det är inte alla hästar som är snälla och står stilla. Hästar som hoppar och skuttar tär på kroppen.
Jag gör ofta varmskoning, där skon hettas upp innan man formar den. Det sliter mindre på kroppen eftersom det krävs mindre kraft med hammaren när man riktar skon. Det har varit vanligt i England och andra länder, men mindre vanligt i Sverige. Jag vet inte varför, men det börjar bli vanligare i Sverige nu.
Corona har inte påverkat mitt jobb, men jag skulle ha gjort ett mästarprov snart och det är uppskjutet nu.”

Namn: Pelle Algotsson.
Ålder: 33 år.
Bor: På Åttesta gård

Berättat för Hege Hellström
Foto: Hege Hellström