Krönika: I min skalle ryms fler än två nyheter samtidigt

Krönika: I min skalle ryms fler än två nyheter samtidigt

ÖNSKAR UPPDATERING. Anna Sigrid vill ha uppdatering av flera nyheter som komplement till tjatet som loopar i media.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Vet du vad? Minns ni Tjorvens plågsamma frågande i Saltkråkan, ofta var det farbror Melker som fick den. Och alltid var det en fråga som fick honom att gnissla tänder.

Men vet ni vad? Det har varit val i USA! ”Va! Shit! Det hade jag inte en aning om!” Och vet ni vad? Det är en pandemi som pågår i världen och vi ska hålla avstånd till varandra! ”Va! Shit! Det hade jag inte en aning om!” Finns det bara plats för två nyheter samtidigt?

Och så undrar jag, det där flyktinglägret som brann på Lesbos, hur har det gått? Minns ni? I början på september brann ett flyktingläger på Lesbos. 12 000 personer drabbades av ytterligare en katastrof. Förutom att vara flyktingar från krigshärjade områden, kom pandemin och med den döden som värsta scenario. Och så branden på det? Alla de mänskor som tvingades ut på gatan mitt i natten och som förlorade allt, en gång till, hur mår de nu? Med nyhetsrapporteringar kommer oftast elände och möjligtvis eländes elände, om ni minns Lars Ekborg? När kommer uppföljande rapporteringar om Lesbos?

Jag lämnar Lesbos och kryper närmare min verklighet. På promenader finner jag med jämna mellanrum (så ledsamt!) lappar med bild på en fluffig katt och så står det: ”Har någon sett Sessan?” och så kommer en beskrivning av hur Sessan ser ut, när hon sist sågs, och så telefonnummer att ringa. Ibland är små flikar med numret på, bara att riva av. Så sorgligt och så öppnas kattgluggarna! Alltså den där speciella gåvan vissa kattnördar har, att se en katt på 100 meters håll, bakom en gardin eller under en bänk. Och så går jag där och håller utkik och får aldrig veta om Sessan är hemma igen. Förresten, det finns inga katter som heter Sessan längre, ingen som heter Murre eller Morris.

Jag har lärt mig att kattnamn ska innehålla S eftersom katter reagerar på det väsande ljudet. Stämmer faktiskt på mina katter, Smilla och Santos, men det är en ren tillfällighet. Jag har tagit över dem från andra som inte, av olika skäl, längre kan ha hand om dem. Santos är till och med en coronakatt, hans mänska lämnade Sverige och åkte till sitt land innan gränserna stängdes.

Och vid en annan promenad såg jag en ny kattlapp. ”Sessan är hemma igen” och så en kort och målande förklaring om hur Sessan slunkit in i grannens förråd. Och det där gillar jag skarpt! Återkopplande rapporteringar. ”Vet du vad?” Sessan är hemma, jag kan sluta att kika efter henne. Så, valet i USA, jodå, jag vet, coronan likaså. Men Lesbos, hur har de det nu, mänskorna där? Eländes elände, eller? Vet du?

Dela artikeln här:

Anna Sigrid

Jag har ett stort engagemang i Vallentuna, min bostadsort sen 20 år tillbaka och ordförande i Bällsta Villaägareförening (ja, då är det avslöjat att hjärtat finns i Västra Bällsta). Jag gillar att koka soppa på en spik, på ogräs och matrester och på "samma" sätt är det med kläder, sy nya kläder av gammat, lagning av plagg och motsvarande.

2 reaktioner till “Krönika: I min skalle ryms fler än två nyheter samtidigt

  1. Hej,
    Ska precis baka ditt grytbröd som jag är mycket nyfiken på. Nu undrar jag om man kan baka det i en lergryta istället?
    Tacksam för svar.
    Med vänlig hälsning, Liselotte Lindbergh

    1. Hej!
      Inte en aning! Jag har aldrig prövat. Maken använder lergrytan till “vanlig” matlagning och den stoppas in i kall ugn och vara blötlagd en timme innan. Poängen med järngrytan är att den är HET, och det blir fin skorpig yta. Maken tror inte det skulle fungera. Jag är en sån som prövar, det kan inte mer än gå fel. Maken tillägger dock att det skulle kunna bränna fast i lergodset. Men här är en annan idé om lergrytebröd: https://alltommat.se/recept/lantbrod-i-lergryta/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *