Vallentuna DF fullbordade segertåget

Av Jonny Andersson

Guldhattar är ovanligt inom Vallentunasporten, men i söndags åkte de på när Vallentuna DF avslutade futsalsäsongen som obesegrade seriesegrare.

Återigen är det besannat att Vallentuna är ett futsalfäste. Utan ett enda litet debacle på resan gick Vallentuna Damfotboll i söndags kväll i mål som seriesegrare med maximala 21 poäng. 5–2 mot Viggbyholm var slutliga konfirmerandet av att rätt lag vann.
Mitt i stoltheten är det ändå något som gnager i bakhuvudet på tränaren Lars Olsson.

– Jag var lite feg när jag anmälde oss till den här serieivån. Jag visste inte vilken trupp vi skulle få ihop och anmälde oss därför till division 2. Spelarna har skött sig jättebra, spelat bra futsal, säger Lars Olsson och antyder att Vallentuna hade varit konkurrenskraftiga i högsta regionsserien, division 1 norra svealand.
Visst fog för spekulationen anser han sig ha i och med att Vallentuna nyligen besegrade Norrtäljelaget Ankaret (3:a i division 1) i en träningsmatch. Det får honom att ta ut svängarna:

– Vi är i alla fall bäst i norrort, säger han muntert.

Många storsegrar
Sju matcher och sju vinster blev futsaldamernas seriefacit. En detalj i sammanhanget är att laget blev seriens enda med plusmål. Övriga sju lag släppte in fler mål än de gjorde. Avrundat vann Vallentuna med 7–1 i snitt. Största segern kom mot Stureby – 13–1.

Vallentunas sista framträdande, hemma mot Viggbyholm, var dock långt ifrån futsalpropaganda i 30 minuter. Det var krampaktigt och idéfattigt trots att ledarduon, Lasse Olsson och sonen Axel Hellberg Olsson, inför matchen triggat intensiteten med att ”det är inte roligt att fira seriesegern efter förlust i sista matchen”.




Viggbyholms 2–1-mål fem minuter in i andra halvlek var befogat. Vändningen kom med Lovisa Hammarströms kvittering och en time out. Axel Hellberg Olsson höjde rösten och därefter tog spelmotorerna, Emelie Mårtensson och Sofia Ek, hand om taktpinnen och Täbylaget kom plötsligt inte över halva plan med bollkontroll.
Elin Karlsson tryckte in ledningsmålet och resterande två mål gjorde Lovisa Hammarström.

– Jag tror att vi var nervösa. Flera i Viggbyholm har spelat med oss tidigare och vi visste att det här var deras viktigaste match, säger Lovisa Hammarström och rättar till guldhatten på huvudet.

Motiverat med guldhattar
Normalt åker guldhattar bara på när SM-titlar bärgas, Vallentunalagets festkommitté var dock inte först att skoja till det på lägre nivå. Dessa huvudbonaderna kommer fram lite då och då och nu kunde lagledningen beställa dem i god tid innan sista matchen.

Lovisa Hammarström tyckte att det var befogat med guldhattar.
– Ja, det tyckert jag definitivt.

Hon fick medhåll av målvakten Ida Bornesand som trots en motig inledning av matchen aldrig var orolig.
– Att Viggan gjorde 2–1 var hemskt, men tjejerna grejar det alltid och gjorde det även i dag. Det hade varit jättetråkigt att fira med guldhattar om det inte blivit seger, men vi löste det, säger Ida Bornesand.

Tar klivet upp
Om nu Lars Olsson upplevde sig som feg inför 2021-22 är frågan hur han tänker framåt? Tar sig laget an division 1-konkurrens nästa vinter?
– Ja, det tror jag väl. Det beror lite på vad vi får för trupp, känslan är att de flesta här vill spela högre upp, säger Lars och sneglar mot små grupperingar som fortsatt skrattar och kramas.




I samspråk kommer Lars och Axel dessutom fram till att den övertygande seriesegern ska skapa sug och intresse bland tjejer som tycker att futsal är roligt.
Även bland de som skulle vara bra futsalspelare men ännu inte velat testa.
Lovisa Hammarström, som med sina tre mål klättrade upp på delad andraplats i interna skytteligan bakom Sofia Ek, är hur som helst tvärsäker.
– Klart att vi vill spela i division 1 och de flesta hänger med, säger Lovisa Hammarström.

Jonny Andersson
jonny@vallentunanya.se