Vallentuna till trean efter rysare

Av Jonny Andersson

Vallentuna DF intog i söndags kväll Gästis efter en säsongsavslutning som hade allt från värsta sortens panik och förtvivlan till hejdlös glädje. 1–1 mot Österåker United, i säsongens smärtsammaste insats, räckte för serieseger och avancemang till division 3.

– Förjävla skönt att en säsong inte avgörs av en match utan över 18 omgångar. Tjejerna är så värda detta, säger tränaren Pontus Johansson några minuter efter att han nåtts av toppstridens sista resultat.

KVITTERINGEN.

Foto: Roffe Andersson

Konkurrenterna inbjudna

Vallentuna DF har sitt representationslag i division 3 2024. Få supporters som såg insatsen på Margretelunds IP vågade tro det när domaren blåste av matchen.

1–1 var ett hemskt resultat som öppnade en dörr för Viggbyholm och en liten, liten springa för Skå IK Bygdegård i deras interna uppgörelse. Så dags hade Skå–Viggbyholm pågått i 35 minuter och ställningen ledaren Sebastian Winther hade på sin mobil var 0–0.

Man bör skriva spaltmil om det korkade i att förbundet tillätt olika starttider i sista omgången. Vi kan även ägna rader åt att förundras över hur utspelat Vallentuna var i årets sista och viktigaste match. Sett till rejäla målchanser var det försiktigt räknat 10–2 till Uniteds favör.

Men låt gå för den här gången. Ulrika Björn tog, från straffpunkten, vara på VDF:s enda egentliga avslut. Det räckte till en poäng.

NÖJD.

Foto: Roffe Andersson

Lycklig hjälte

Men hjälten heter Sofia Ehrnström Vestlund, i fjol målvakt i Brottby SK som sedan lades ner och i år målvakt i Vallentuna DF.

– Jag blir snart 44 och det här trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva. Jag gör mitt livs match, säger hon bubblande av glädje på väg in på Gästis.

Mittbacken och lagkaptenen Lina Sinzenhauser hyllade utan krusidull den som hyllas skulle.

– Sofia är fantastisk i dag. Hennes bästa match någonsin, säger Lina och fortsätter:

– Efter matchen kändes det som årets tråkigaste eftermiddag, nu känns det alldeles förträffligt. Vi har fått bjudning efter bjudning och är tacksamma över det. Fantastiskt! Och jag tycker att vi gjort oss förtjänta av seriesegern.

Nervös väntan

I omklädningsrummet och på hemväg från Åkersberga följde truppen nervöst utvecklingen på Svanängens IP, Skå, via smartphones. Där gjorde hemmalaget 1–0 på stopptid i första halvlek. För Skå handlade det om att göra ytterligare sju mål för att nå ifatt Vallentuna. För ”Viggan” räckte det att vända. Och halvvägs in i andra halvlek brände Täbylaget en straff.

Apropå straff. Bland avgörande räddningar räddade Ehrnström Vestlund en sådan två minuter in i andra halvlek. Hon slängde sig till höger och kunde med händerna freda sitt mål. Mål där och oddset hade varit skyhögt för den som bettade på VDF-poäng.

– Helt underbart, säger hon samtidigt som lagkompisarna intill vrålar, sjunger och skrattar.

Det blev 1–0 i Skå.

Festkväll

– Matchen i dag är vår enda plump. Deras 1–0-mål (tredje minuten) var ett nyp i magen och vi hittade ingen ro i spelet. Vi reder ut det. Vi har haft svinmycket folk på träningarna och som jag redan sagt är de värda detta, säger Pontus Johansson.

Att återsamlas på den lokala krogen blev en självklarhet och skrattande lovade Sofia Ehrnström Vestlund att Skå IK Bygdegård ska få julkort och att hon skulle tänka på att ny arbetsvecka bara var några timmar bort.

En gissning är att Vallentunas tjejer i glädjerus än i dag sjunger ”jag ska följa dig genom eld och vatten...” (gruppen Sarek i Mello 2003) som hela året ekat från Vallentuna IP:s omklädningsrum.