Ankies liv förändrades efter fästingbett

Av Victoria Sid

2014 blev Ann-Catrin ”Ankie” Gustavsson, 66, så sjuk att hon inte längre kunde resa sig. Hon fick hjälp till sjukhuset med en misstanke om stroke men ett ryggmärgsprov senare fick hon veta att hon fått TBE av ett fästingbett. Hela livet ställdes om och än i dag påverkas livet efter sjukdomen.

– Jag hade inte klarat mig utan alla vänner och min närmsta släkt, min bror och hans familj.

I ett rött hus i Brottby bor Ann-Catrin ”Ankie” Gustavsson med sina två hundar. På gräsmattan utanför står flera agilityhinder som de glada hundarna gärna hoppar över.

– Det är jättebra träning för mig också och de älskar det, säger Ankie.

AGILITY. Med hundarna Heylie och Zowie tränar Ankie agility vilket hjälper henne i sin rehabilitering. Med en godis i handen hoppar båda hundarna över hinder och springer slalom mellan pinnar. Foto: Victoria Sid

Provet visade TBE

Hon slår sig ner i en av stolarna och hundarna hittar sina platser nedanför i gräset. I år har det gått drygt tio år sedan fästingbettet som förändrade hela Ankies tillvaro. Allt började med att hon först fick influensaliknande symtom. Två veckor senare blev hon jättesjuk igen och ringde en kompis tidigt på morgonen. Då kunde hon inte längre resa sig. Hon hade inte ätit på några dagar och kräktes.

– Sen fungerade inte den här armen. Jag fick ingen kontakt och nu är den så här säger, Ankie och lyfter vänsterarmen som inte kommer över axeln medan högerarmen är helt utsträckt uppe i luften.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon veta att hon fått TBE och blev inlagd på sjukhuset. Hon kunde inte röra sig och upplevde nackstelhet.

– Det var fruktansvärt, jag kunde inte röra mig eller någonting.

Efter fyra veckor hamnade hon på rehabiliteringen och fick lära sig att gå igen. Det var inget fel på hennes ben men hjärnan var så pass påverkad att den inte orkade hålla upp kroppen. I ett års tid fick hon tre dagar i veckan åka mellan Brottby och rehabiliteringen i Danderyd. Efteråt fick hon byta till en rehabilitering i Vallentuna och dit går hon fortfarande.

KÄRT ÅTERSEENDE. Efter tre veckor på Danderyds sjukhus fick Ankie hjälp av sina vänner att få träffa sina hundar utanför sjukhuset. Foto: Privat

– Jag tänkte bara framåt, nu har man ju tänkt jättemycket på hur det var. Jag går fortfarande på rehabilitering för balans och styrka. Jag måste fortsätta med det.

Hjälp av nära och kära

Hon hade aldrig klarat sig utan all hjälp från vänner, familj och grannar i området. På sjukhuset fick hon ofta besök och tiden efteråt får hon hjälp att ta sig runt och komma till affären. Hon kan inte längre köra bil på grund av att hon blir hjärntrött vilket har påverkat ett av hennes största intressen, tävlingar med hundarna.

– Jag har haft hundar hela mitt liv och fått så mycket vänner genom det. Nu är det så här och man får göra det bästa, säger hon.

Trots att hela livet vänts upp och ner är hon inte bitter eller ledsen.

– Jag fick ett annat perspektiv på livet. Jag lärde mig jättemycket och fick en annan inställning. Allt har inte varit jättedåligt. TBE hade jag gärna sluppit men det har varit så mycket positivt med det också.

När hon själv blev sjuk visste hon inte att ett fästingbett kunde göra någon så sjuk som hon själv blev. Hon hade hört om TBE men tänkte att det var något som fanns i Norrtälje.

– Man måste kolla sig jättenoga. Det är där man stoppar det först. De kan ställa till med något otroligt, säger Ankie och uppmanar alla att vara uppmärksamma på fästingar.