Under fem veckor befann sig Anton Johansson, som vuxit upp i Ormsta, på andra sidan jordklotet för att som skribent ge fotbollsintresserade svenskar möjlighet att följa med på damlandslagets VM i Australien och Nya Zeeland. Där bevakade han Sveriges äventyr som slutade med ett VM-brons.
Möjligheten att bevaka mästerskap på plats är något Anton Johansson länge siktat mot och tidigare har han jobbat med herrarnas fotbolls-EM. Inför sommaren fick han reda på att han skulle åka som en av Sportbladets utsända reportrar till Australien och Nya Zeeland, där mästerskapet ägde rum.
– Det var definitivt ett av mina stora mål när jag började studera tilll journalist. Att få resa runt till olika delar av världen och rapportera om sport, säger han.
Ormsta Hockey
Trots att han nu bevakade fotboll är han i grund och botten en hockeykille som många nog känner igen från Vallentuna IP. Under sin uppväxt i Ormsta tillbringade han många säsonger på isen bärandes Ormsta Hockeys matchtröja.
Med sitt yrke har möjligheten att själv spela matcher blivit mer sporadiska de senaste åren, och inför förra säsongen fick han lägga skridskorna på hyllan.
Men det har inte gjort att han slutat följa hockeylagens framfart i Vallentuna.
– Jag håller koll och uppdaterar mig ständigt om resultaten. Jag har många vänner som fortfarande spelar hockey och bor kvar i Vallentuna, även om mina besök blivit färre nu när jag flyttat till Gröndal (inte Gröndal i Vallentuna, tillägger han).
För att följa Sverige under VM besökte han Wellington, Hamilton och Auckland på Nya Zeeland samt Sydney, Melbourne och Brisbane i Australien.
Räknade med gruppseger
Att närvara på ett mästerskap är intensivt från start till mål, men utöver all fotboll fick han även uppleva städerna. Bland annat en tur till ”Sagan om Ringens”-värld, Hobbiton, på Nya Zeeland.
– Tiden var knapp för sightseeing, även om vi hann med en del timmarna innan Sveriges matcher. Mitt bästa minne från resan var dock matchen mot USA – det avgörandet var svårslaget, säger Anton Johansson.
Att Sverige gick så pass långt i turneringen krävde också en hel del flexibilitet. Det enda som han hade planerat för var att att laget skulle ta sig förbi gruppspelet.
– Vi förberedde oss för alla möjliga scenarion med många ombokningsbara biljetter. Men med risk för att låta tråkig gick allting väldigt smidigt - inga förseningar eller missade flyg, säger han och fortsätter.
– Nu när jag har kommit hem, och gått in lite i en dvala, känns det väldigt givande att ha fått vara med om en sådan här upplevelse.
Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se