Två klagomål som Vallentuna Nya tagit del av visar på problem i form av våld och hot på Gustav Vasaskolan i Lindholmen.
I ett av klagomålen beskrivs hur en elev ska ha utsatts för sparkar, slag och nypningar av en annan elev vid upprepade tillfällen under tre års tid. Enligt föräldern ska problemet ha påtalats flera gånger, men utan att situationen förbättrats.
I det andra klagomålet uppges att en elev fått ett dödshot skrivet på en lapp som placerats på elevens hylla. Föräldern bakom klagomålet skriver också att flera vårdnadshavare uppmanats av skolpersonal att anmäla oro och missförhållanden direkt till skolledningen, eftersom personalen själva upplevt att de inte fått gehör.
”Väldigt beklagligt”
Gunilla Jåfs, rektor på Gustav Vasaskolan, säger att hon inte kan kommentera specifika ärenden men svarar generellt kring trygghetsarbetet på skolan.
I ett mejl till Vallentuna Nya skriver hon att det vore ”väldigt beklagligt” om personal upplevt att de inte får gehör från skolledningen.
”Om man som medarbetare tror att det finns andra lösningar än att ta upp frågan med sin chef är det allvarligt och visar på okunskap. Det är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i skolan att hantera de här frågorna”, skriver hon.

SVARAR. Utbildningschefen Susanna Falk och Gustav Vasaskolan i Lindholmen. Sedan 1 januari 2025 har Skolinspektionen tagit emot 13 anmälningar om missförhållanden på skolor och förskolor i Vallentuna kommun. Foto: Pressbild/Roffe Andersson
Även Susanna Falk, utbildningschef i Vallentuna kommun, reagerar på uppgifterna.
– Jag tycker det är förskräckligt och fegt att man inte tar tag i sina arbetsuppgifter och pratar med sin chef. Oavsett situation är det varje medarbetares skyldighet att prata med sin närmaste chef för att få stöd, säger hon.
Hur stöttar ni personalen i deras arbete när det är tufft att hantera situationer där elever har det svårt?
”Elevhälsans professioner kan ge handledning och samtalsstöd. Skolledningen kan omfördela personal inom skolenheten om det uppstår särskilt svåra situationer i någon grupp, skriver Gunilla Jåfs och fortsätter:
Speciallärare, specialpedagog och skolledning kan stödja personal i att analysera situationer och orsaker till oron, och coacha utifrån det som framkommit. Skolan samarbetar också med bland annat socialtjänsten, som kan erbjuda olika stödinsatser till föräldrar.”
”Alla har rätt till utbildning”
Varken Gunilla Jåfs eller Susanna Falk vill kommentera de specifika händelserna som rör sparkar, slag eller hot. På frågan hur dessa situationer enligt klagomål kan fortsätta under en längre tid svarar Gunilla att alla barn är olika och att vissa elever har mycket svårare att hantera motgångar, regler och känslor av exempelvis ilska, rädsla, irritation eller skam. Samt att skolan gör sitt bästa för att ge det stöd som behövs.
Susanna Falk delar den bilden och betonar att skolan är skyldig att möta alla elever.
– Vi har ju en skola som omfattar alla barn, oavsett hur du är så har du rätt att gå i skolan. Det gäller också rätten att välja skola. Skolan har ingen möjlighet att flytta eller stänga av barn, den är för alla, säger hon.
Resursperson tas in
Efter klagomålen har Gustav Vasaskolan beslutat att ta in en resursperson på heltid för att stötta arbetet i den berörda klassen där en elev enligt klagomålet fått sparkar, slag och nypning. Till den nya resurspersonen är på plats har en fritidslärare, som redan arbetar i klassen, tillfälligt fått ett särskilt ansvar för att stötta en elev, enligt det dokument som Vallentuna Nya tagit del av.
Gunilla Jåfs understryker samtidigt att fler vuxna inte automatiskt löser problemet.
”Att enbart sätta till fler vuxna kan aldrig lösa konflikter mellan barn. Det behöver vara tillräckligt många vuxna men framför allt att man har en samsyn i hur man agerar, vad man gör i sin roll och att man har en bra kommunikation med elever, föräldrar och inom arbetslaget”, skriver hon.
