Under årets beredskapsvecka fick eleverna på Karbyskolan och de intilliggande förskolorna äta lunch tillagat på ett fältkök ute på skolgården när kökspersonalen skulle öva sin krisberedskap.
En kall morgon på Karbyskolans skolgård hade ett område spärrats av och ett stort silvrigt fältkök på hjul rullats fram. Det är tredje gången kökschef Anna Holm och kökspersonalen får träna på köken som ska finnas utplacerade på landsbygdsskolorna.
– Det är bra för nu får de öva i lugn och ro och barnen äter inne som vanligt, säger Charlotte Müntzing, kostchef på Vallentuna kommun.
FÄLTKÖK. En kall morgon under beredskapsvekcna rullade kökschefen Anna Holm och kocken Ulrik De Geer fram kommunens fältkök för att laga dagens skolluncher. Foto: Roffe Andersson
AVSPÄRRAT. På skolgården utanför köket spärrandes ett område av för att skapa en köksdel utomhus. "Det ska fortfarande vara hygieniskt, så gör försvaret också", säger Charlotte Müntzing. Foto: Roffe Andersson
Köket som köptes in i våras är en del av kommunens krisberedskap och ska kunna användas vid strömavbrott eller andra kriser men för att det ska fungera behövs träning. Något som blev tydligt när köket till en början inte ville starta. Men efter några försök och skruvande fick Gustav Jönsson, enhetschef för avdelning kost, miljö och folkhälsa, igång köket. Förutom allt tekniskt krävs även en del planering för att laga mat i köket menar kökschef Anna Holm.
– Nu vill vi göra mat som passar alla men det ska fortfarande vara gott. Den här maten kommer inte baljväxtallergiker kunna äta och inte gluten heller eftersom det är pasta. Det är ganska mycket som man måste tänka på.
ALLT-I-ETT. Det stora kärlet fylls med vatten och matens ingredienser. Dagens mat blev en lins, morot och tomatsås med risoni i. En rätt där allt utom löken kunde tillagas direkt i kärlet. Foto: Roffe Andersson
MER ÖVNING. Kökschef Anna känner sig inte helt säker på matlagingen i köket ännu och tror att mer träning behövs framöver. Foto: Roffe Andersson
Allt-i-ett mat
Köket är svårt att steka i och löken får därför stekas på en murrika intill. Uppvärmningen tar även sin tid och därför behövs maträtter där allt kan tillagas samtidigt. Att koka potatis först är inget alternativ.
– Det måste vara enkelt, säger kocken Ulrik De Geer.
Att laga maten i köket är ovant men med några fler träningstillfällen tror han att de kommer få in snitsen om fältköket skulle behöva användas i skarpt läge.
– Här har man bara det lilla vredet. Man vet inte hur varmt det är men gör man det här mycket går det nog jättebra. Jag tror vi kommer behöva öva flera gånger för att känna oss bekväma. Som nu när det var strul att få igång köket, hur gör man då?, frågar sig Ulrik.
I köket som rymmer 150 liter lagas 350 skolluncher till Karbyskolan och de två intilliggande förskolorna. Vid avspärningen står skolelever och kikar på matlagningen och ställer frågor till personalen, den populäraste ”vad blir det för mat?” svarar Anna på lika glatt varje gång.
– Det blir linser, morot och tomatsås med pasta i. Gott va?
Anna håller med Ulrik att mer träning behövs, gärna två gånger per termin.
– Sen när man har gjort det i tre år då kanske man inte behöver mer utan bara tränar under beredskapsveckan men nu i början absolut. Jag känner mig osäker, superosäker, säger hon och fortsätter:
– Framförallt, nu fick vi igång den lite sent, det är just det här att lära sig matlagningen. Hur mycket ska man göra? Grytorna inne, där vet jag, nu vet vi inte riktigt, vi kan inte måttet. Det är oftast allt-i-ett mat när man gör sånt här.
MATOS. Intill matlagningen stod flera elever och kollade nyfiket när kockarna rörde om maten och matoset yrde. Foto: Roffe Andersson
Att kunna servera 350 luncher från ett kokkärl på hjul kräver både planering, kreativitet och tålamod. Men kanske är det just i de där enkla rätterna, bland linsgrytor och kalla fingrar, som kommunens krisberedskap kokas ihop på riktigt.