Så ska rösterna i kyrkovalet bli fler

Av Loke Johansson

År 2017 valde 22 procent av Vallentunaborna att rösta i kyrkovalet. Fyra år senare, 2021, hade siffran sjunkit till 19. Nu vill Vallentuna församling bryta den nedåtgående trenden – och satsar särskilt på att få fler unga att gå till valurnorna.

Den 8–21 september är det dags för kyrkoval. Då röstar du fram kyrkofullmäktige i din församling – men även till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Och i Vallentuna hoppas man på ett högre valdeltagande än senast. Anki Bondesson är kanslichef i Vallentuna församling, och satt som valgeneral för det nationella kyrkovalet 2017.

– Jag tror faktiskt att det kan bli fler som röstar i år, inte minst med tanke på allt som händer i världen. Vi märker i kyrkan att människor ofta söker sig till oss i oroliga tider, säger hon.

Vill nå 16-åringarna

En skillnad mellan kyrkovalet och andra val är att du får rösta redan från 16 års ålder. Det är just den här gruppen som Vallentuna församling nu vill nå – att få fler förstagångsväljare att engagera sig.

– Lokalt kommer vi att skicka ut information direkt till 16-åringarna, för att vi verkligen vill att de ska rösta.

Och hon tror att detta kan få effekt just i Vallentuna.

– För att vi har en väldigt bred ungdomsverksamhet här, säger hon.

I vintras visade en ny rapport från ungdomsbarometern att Jesus skulle bli trendig år 2025 – samtidigt som Svenska kyrkan rapporterade det största medlemsinflödet på decennier. Mycket tack vare den unga generationen. Kanske kan det få upp siffran från förra valet, när 3 165 giltiga röster lämnades i Vallentuna och Össeby församling.

TRENDIGT. I vintras spådde Ungdomsbarometerns årliga rapport att fler unga skulle intressera sig för tro och kyrkan. Samma målgrupp vill Vallentuna Församling locka till höstens kyrkoval. Foto: Roffe Andersson

– Vi jobbar mycket mer med sociala medier nu än tidigare. Under sommaren kommer vi använda våra kanaler för att nå unga – och förhoppningsvis få fler att rösta, säger Anki.

Och även bland de som ställer upp i kyrkovalet märks en skillnad.

– Det är fler unga som ställer upp i kyrkovalet i år jämfört med tidigare. Det känns hoppfullt, säger Anki.

Ökat engagemang i tuffa tider

Anki Bondesson tror också att det allmänna samhällsläget spelar in.

– När det är tuffare tider blir fler engagerade och vänder sig till kyrkan. Det mönstret har vi sett länge, säger Anki.

Nomineringsgrupper klara

Registreringen för höstens kyrkoval är avslutad. Totalt ställer 546 nomineringsgrupper upp med över 25 000 kandidater i hela landet.

FÖRVÄNTANSFULL. Anki Bondesson är kanslichef för Vallentuna församling. Hon ser fram mot flera röstande till nästa kyrkoval. Foto: Roffe Andersson

I kyrkovalet deltar både politiska partier och partipolitiskt obundna grupper. I Vallentuna församling ställer fem nomineringsgrupper upp: Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Hembygdens kyrka, Sverigedemokraterna och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK).

I Össeby församling deltar två grupper: Kyrkornas Väl i Össeby församling, och POSK, som ökade från sex till åtta mandat i förra valet – den största ökningen i kommunen.

”En demokratifråga”

Anki hoppas att många tar chansen att förtidsrösta från 8 september, eller dyker upp på vid valurnorna på valdagen den 21 september i något av Vallentunas sju valdistrikt.

– Det här är en demokratifråga. Särskilt i dagens värld måste vi värna demokratin. Att rösta i kyrkovalet är ett sätt att påverka – du kan vara med och forma kyrkans framtid.

Men vilka beslut snackas det om i praktiken? I Vallentuna församling handlar mycket om våra gamla kyrkor – Vallentuna, Markim, Orkesta och Frösunda.

– Här pågår ofta diskussioner om hur vi ska bevara våra gamla kyrkor. Just nu är Vallentuna kyrka ett hett ämne. Den behöver renoveras, och det kan komma att kosta 35–40 miljoner kronor.

Och om man tycker det verkar lite mossigt?

– Läs på om vad nomineringsgrupperna faktiskt vill. Då får du en tydligare bild av vad du röstar på i praktiken, säger Anki.

Men hon skickar också med en passning till nomineringsgrupperna själva:

– Jag tycker nomineringsgrupperna kan vara mer på hugget. Våga driva frågor, skilj er från varandra och välj en hjärtefråga. Då blir det också lättare för väljarna att ta ställning.