Nya internationella domaren: ”Man känner sig naken”

Av Hege Hellström

Hon har länge fått döma nationella tävlingar – men nu har Kia Holmquist från Vallentuna gått genom nålsögat och blivit internationell domare. Inte utan svett och tårar, när tredagarsprovet i Tyskland gjordes.

För att bli sportdomare i Sverige är det utbildningar som gäller; först för att bli lokal domare och sedan nationell. Men för att få bli internationell domare måste du bli inbjuden att göra ett prov. En av de 15 personer som gjort provet i år är Kia Holmquist från Vallentuna. Och hon var en av tre som verkligen klarade testet.

Det som testas är att man kan bedöma på engelska och uttrycka sig så att folk begriper vad man säger. Det är både videoinspelade ritter och liveritter som bedöms.

– Det är en väldig press vid provet. Alla går in i sin lilla bubbla och det är många moment och långa dagar. Det jobbigaste är att gå in i ett rum där det sitter ett helt gäng och du ska bedöma ritter. Sedan kommer det följdfrågor om varför man satt en viss poäng och hur man skulle träna den hästen eller ryttaren för att den skulle få högre poäng. Det är många som upplever det som stressande, säger Kia Holmquist.

Små marginaler
Hon tycker själv att det är intressant och spännande – men att det känns att man blir exponerad.

– Man känner sig naken.

Under provet ska alla grenar som kommer på ett mästerskap dömas.

– Du måste klara alla enskilda delar och det är små marginaler. Det som var svårast var mitt eget dåliga självförtroende, ens egna små demoner när någon annan pratar om hur de dömt en viss häst och du har dömt helt annorlunda.




Till vardags jobbar Kia Holmquist som konsult inom marknadskommunikation och management, och föder upp islandshästar i Angarn.

– Jag är också tränare och det tävlas lite – det är det som är balsam för själen.

”Finns inga dåliga ekipage”
Nu stundar en tillvaro med internationella tävlingar – den största är VM.
– Men jag är lite udda och drivs inte av att döma VM, utan av att få döma fina ekipage och lära mig mer av kloka kollegor. Allt är en resa och det är drivkraften.

I rollen som domare är Kia Holmquist road av variation, av att få döma både ”högt och lågt”.

– Det finns inga dåliga ekipage. Man kan vara oerfaren och det är ingenting negativt, det är en resa även för dem. Det går att prata om dålig ridning men jag tycker det har blivit mycket bättre under åren.

Anledningen till förbättringen stavas utbildning, enligt Kia Holmquist.

– Vi har ett utbildningssystem som är väldigt välgenomtänkt och klokt, jag tror det slår igenom. Framför allt på ungdomssidan står vi oss väl i konkurrensen.

Hege Hellström
hege@vallentunanya.se