Toppen tätare än någonsin

Av Jonny Andersson

Vallentuna föll i helgen från första till andra plats i division 3 norra Svealand efter förlust i toppmötet mot Åkersberga FC, 1–2.

För andra gången på ett par veckor tappade Vallentuna momentum i en toppmatch. Det var otvetydigt vartåt matchen pekade i första halvlek, som till 65–70 procent spelades på hemmalagets planhalva. Sett till skarpa målchanser var det dock bara en som fick utrymme i notisblocket. Det var Jonas Wallstenius nick på David Linds hörna i 20:e minuten. Allt var perfekt, sett med Vallentunaögon, men djupt nere vid sin högra stolpe fick ÅFC-målvakten Joakim Andersson fram högerhanden.

Någon ropade att bollen var inne. Det var nog så att domaren gjorde rätt bedömning.

TUNGT. Hampus Worming grämde sig i gräset och det var med tunga steg Anthony Ferrara lämnade Röllingbyplan. Foto: Robin Nilsmark

Två täta baklängesmål

Vallentunatränaren Pelle Hyppel har ett mysterium att lösa. Liksom mot Norrtälje två veckor tidigare stod laget inte att känna igen direkt efter paus. Norrtälje gjorde två mål på 20 minuter. Åkersberga på 18. Ödesminuterna i båda matcherna avgjorde poängfördelningen.

– Vi pratade om det efteråt, säger Oskar Kiianlinna när han och Wallstenius långt efter alla andra kommer mot omklädningsrummet.

Han fortsätter:

– Det kändes som att det snabbt blev hål i laget redan från start i andra halvlek. De är effektiva när de får de där två lägena. Hårt inspel, heta på returerna och vi tappar lite gubbar i straffområdet. Det är små marginaler och vi hade verkligen behövt få utdelning i första halvlek. Då tror jag matchen blivit helt annorlunda. Det hade de inte pallat.

KONFUNDERAD. Oskar Kiianlinna kunde inte förklara orsaken till svackan laget hade i upptakten av andra halvlek. Foto: Robin Nilsmark

Hemmalagets 1–0 kom efter en bra frispark som Vallentunadebuterande Anthony Ferrara tvingades lämna retur på. I nästa skede fick Vallentunamålvakten händerna på bollen, dock inte tillräckligt för att hindra Eric Öhnell från att stöta in den framför fötterna på ett par Vallentunaspelare.

2–0 hade många likheter. Ett hårt, lågt inlägg från höger nådde Öhnell som vräkte sig fram och stötte in bollen via ribbans underkant.

FLYGFÄRD. Hampus Slättehäll blev av med hårbandet, någon straff fick han däremot inte. Foto: Robin Nilsmark

Centimeter skilde

Ribbans underkant blev central på andra planhalvan när Vallentuna kom i gång med reduceringsjakten. Hampus Slättenhäll sköt frisparken, ÅFC:s målvakt fick fingertopparna på bollen och via överliggaren kom den ut mot Kiianlinna. Mittbacken kom dock snett till bollen och nicken gick med marginal utanför.

Med gaspedalen i botten kom Vallentuna i anfallsvåg efter anfallsvåg, mycket tack vare att Jonas Wallstenius flyttats upp och blev ett tekniskt kraftverk. Men reduceringen dröjde till flera minuter in på stopptid. Då fick Oskar Kiianlinna perfekt träff med pannan efter ett frisparksinlägg.

Strid till målsnöret

Det otroliga i serien är att inget av de fyra topplagen springer iväg. Frej Täby hade på papperet en straffspark att gå ifrån med en poängs marginal till ÅFC – och körde då i diket mot Österåker United, 0–1.

För Vallentuna innebar omgången att det är en poäng upp till ÅFC, en poäng ner till Frej och två till Norrtälje.

Fem omgångar återstår och ÅFC matchvinnare Eric Öhnell har bilden klar för sig.

– Det är fem seriefinaler kvar.

Och Oskar Kiianlinna har långt ifrån slängt in handduken. Han ser hela toppkvartetten vara med och hugga ända till sista sparken 4 oktober.