Återbruk av konst pryder nya kommunhuset

Av Victoria Sid

På väggarna i nya kommunhuset har konst som redan fanns i kommunens ägo fått pryda väggarna. Sedan inflytten har konsthandläggaren Malin Carlsson haft fullt upp med att placera ut tavlor och skulpturer men planeringen började långt innan.

– Det har varit en intensiv höst så jag tar en liten paus nu och så laddar vi om litegrann, säger Malin.

I kommunens nya kontaktcenter hänger ett träd i jordiga färger på ena väggen. Brottbykonstnären Greta Jerrefalks verk har fått sätta nyanserna på bottenplanet i kommunhuset. Det har Malin och inredningskonsulten Pia Hellberg sett till. Genom hela projektet har de samarbetat för att få ihop färgerna och konsten med inredningen.

– Jag tror det är vinnande konceptet för hur fint det har blivit, säger Malin om hennes och Pias samarbete.

ENTRÉ. Textilverket Världsträdet av Greta Jerrefalks färger samspelar med färgerna i rummet. En stor del av uppdraget för Malins del har varit att tänka vad kommunen representerar med konsten. Foto: Victoria Sid

KONSTHANDLÄGGARE. Sedan tonåren har Malin Carlsson haft sikte på att hamna i rollen som konsthandläggare. Även om vägen varit krokig har hon inte haft något annat mål. Foto: Victoria Sid

Till det nya projektet har inga nya tavlor eller mindre skulpturer köpts in. Istället har man tagit ett hundratal verk från kommunens befintliga cirka 600 lösa verk. Mändgen tavlor kan låta mycket men enligt Malin finns det kommuner som har betydligt fler i sina ägor.

– Det är ganska få ändå. En del kommuner har flera tusen men för oss är det en bra mängd.

Återbruk

Mycket har fått nya socklar, ramar och montrar innan det placerats i nya kommunhuset. Återbruket som präglat projektet hänger med även i konsten. Vid trappan som går upp till kommunkontoret har en skulptur fått näst intill exakt samma placering som innan ombyggnationen drog igång. Fiolspelaren av Rune Rydelius.

VRIDEN. Vid trappan upp till kommunkontoret står Fiolspelaren nästan där den stod innan ombyggnationen. För tillfället står den vriden åt fel håll men det kommer rättas till inom kort menar Malin. Men verket funkar från alla håll. Foto: Victoria Sid

– Vi ska vrida på den men hela projektet är inte helt färdigt än. Den här beställdes till gymnasiet när det gjordes om till gymnasium.

Ovanför finns den något mindre skulpturen Strävan av Roland Andersson. På kvällarna går den att se från tågperrongen genom fönstrena ovanför entrén. På väggarna vid kommunkontorets ingång sitter två långa montrar med tre skulpturer vardera av Hans Lustig som återkopplar till lokalernas industriella arv. Intill sitter åtta tuschteckningar av Stig Claesson som skrivit boken om Vallentuna.

STRÄVAN. Kostverket Strävan går att se från tågperrongen på kvällarna genom fönstret ovanför entrén till kommunhuset. Foto: Victoria Sid

ARV. I montrar sitter skulpturer som ska spegla husets historia som smedja. Även utanför kommunhuset står en klippmaskin för stål från de gamla byggnaderna som har behandlats för att kunna stå ute. Foto: Victoria Sid

– De här teckningarna är orginalteckningarna för illustrationerna. Jag har valt ett verk från varje del för att få med hela vallentuna, säger Malin och pekar ut de olika platserna som Arkils tingstad och Frösunda stationshus.

Nytt verk

För hela projektet har bara ett nyproducerat verk köpts in för en halv procent av budgeten. Nytillskottet är Källan av Emelie Sandström som är ett verk i två delar som totalt kostat 700 000 kronor. På golvet i gymnasiet sitter ena delen, en bronsdel som ser ut som ringar på vattnet. Ovanför hänger spiror i taket i samma material som ska representera eldflugor som cirkulerar runt vattenytan.

NYTT. För projektet har man köpt in ett nytt verk för en halv procent av budgeten, 700 000 kronor. I golvet inne på gymnasiet sitter ena delen. Foto: Victoria Sid

ELDFLUGOR. I taket ovanför golvverket inne på gymnasiet sitter spiror i brons som ska representera eldflugor ovanför vattenytan. Foto: Victoria Sid

– Verket i två delar kopplar ihop kommunen och Vallentuna gymnasium. Jag tänker då såklart att eleverna på gymnasiet kanske jobbar här uppe en dag men framförallt så jobbar vi för ungdomarnas framtid.

En korridor bort hamnar man på en väntyta som kallas biblioteket. På en av väggarna sitter en stor tavla med klara färger och flera motiv. Massor av djur och människor med kläder från olika tidsepoker.

MAGASINERIG. Ett verk som stått magasinerat är en av Ivan Nilsson. Efter lite efterforskningar har Malin fått veta att han bodde intill flygfältet och förutom att måla täljde han flygplan. Foto: Victoria Sid

– Det som är kul med den här målningen är att den är utförd av en konstnär som heter Ivan Nilsson och han fick i uppdrag att utföra den till Vallentunas förrförra kommunhus. Det som byggdes på 50-talet. Den har stått magasinerad fram till i år, säger Malin och tillägger:

– Det är lätt att tänka att det är ett hopplock av Vallentuna men det finns inte bekräftat.

Hela arbetet med konsten är inne på sin slutspurt. Några platser väntar Malin på att få se hur de används innan hon sätter in konsten där, samma sak med mötesrummen i entréplan. Förutom kommunhuset har även gymnasiet fått sig ett 40-tal tavlor. I arbetet har Malin fått lite hjälp av kollegor med upphängningen men det mesta har hon gjort själv.

FOAJÉN. Ett verk som fått sig ett lyft är en oljemålning av Barbro Östlihn, en av sveriges största målerikonstnärer under 1900-talet. Verket föreställer en fasad på en skyskrapa i New York från när hon bodde där under 60-talet. Foto: Victoria Sid

– Jag får beröm för att jag kan hålla i en hammare, säger hon skämtsamt som gått runt i korridorerna med en vagn med verktyg på.

Räknar du ner nu bland tavlorna?

– Ja, det är 18 kvar och jag hade med mig 139, svarar Malin som ser ljuset i tunneln.