10 år sedan mordet på Joakim Karlsson

Av Daniel Bergholm

Den 21 september i år var det 10 år sedan mordet på den då 22-åriga Joakim Karlsson i Vallentuna centrum. Men trots att händelsen skedde för ett decennium sedan är utredningen inte klar, då en av personerna som är misstänkt för mordet fortfarande är på fri fot.

Joakims syster, Camilla Karlsson känner än idag att hon inte kan gå vidare innan alla genomgått en rättegång och minns tydligt känslan när hennes mamma ringde och berättade att någonting hade hänt hennes bror.

– Där och då rasade hela mitt liv. Paniken som jag kände då – jag kunde varken ligga ner, sitta eller stå. Det var så hemskt, säger hon.

En fredagkväll den 21 september 2012 knivhöggs och misshandlades Camillas bror Joakim Karlsson i Vallentuna Centrum. Han fick föras med ambulanshelikopter till sjukhus men avled en vecka senare. I utredningen konstaterades det att han mottagit åtta knivhugg.

Camilla har tydliga minnesbilder från den kvällen och den återkommande känslan av att hela världen rycktes bort under hennes fötter.

– Jag och min sambo kollade på tv när vi hörde en ambulanshelikopter som landade precis utanför. Då hade vi ingen aning om att Joakim befann sig i centrum. Några minuter senare hör jag min mamma säga i telefon: “Polisen är här, det har hänt Joakim någonting”.

– Jag tänkte direkt det värsta. Mina föräldrar åkte med in till sjukhus, men jag var tvungen att vara hemma med min treåriga son som låg och sov.

Tre personer var delaktiga i mordet på hennes bror. En dömdes till tre års sluten ungdomsvård och en person frikändes helt. Den tredje personen, Simon Arnamo som är misstänkt för att vara den mest aktiva under dödsmisshandeln, är fortfarande efterlyst för mord av Interpol och har i 10 års tid undgått rättegång. 2020 blev han omskriven i en artikel i Aftonbladet med rubriken ”Sveriges mest eftersökta brottslingar”.

Problematisk rättegång
Under hela rättegången hade Camilla en känsla av att något inte stod rätt till. Hon minns att de som var åtalade för mordet hade vänner i salen som skapade obehag mot hennes familj och mot vittnen som tvingades ha vittnesskydd. Några av de som kom dit hade även kniv på sig och det fanns tillfällen utanför rättssalen där det blev en så hotfull stämning att vakter tvingades kliva emellan.

– Hela rättegången kändes fel från början. Att inte alla kunde dömas och att en blev frisläppt, vad är det egentligen för dom? Sedan var det vittnen som ändrade sin historia flera gånger. Allt kändes väldigt märkligt, säger Camilla Karlsson.

2012 jobbade Camilla centralt i Vallentuna centrum men insåg ganska snabbt att hon inte klarade av att passera mordplatsen varje dag och sjukskrev sig i ett år. Efter det tog hon beslutet att börja jobba i Täby kommun i stället och har gjort så sedan åtta år tillbaka. Hon och familjen bor däremot fortfarande kvar i Vallentuna.

– Mina föräldrar bor kvar på samma gård, men behövde byta lägenhet efter det som hände, säger hon.

Vallentuna förändrades
Trots att hon bor kvar i kommunen är det en hel del som har förändrats när vi pratar om hennes bild av Vallentuna. Hon går inte längre ute själv på kvällarna och har märkt att hon blivit mer rädd av sig.
– Mycket av det jag kunde göra utan problem förut kan jag inte längre göra. Det har även blivit så att så fort jag hör en helikopter, kopplar jag det till den kvällen då Joakim mördades. Men det är något jag har fått lära mig att leva med.

Minnena av sin bror Joakim tänker hon på varje dag, oftast är det positiva minnen som dyker upp.

– Jag minns allt, från att han var liten bebis. Framför allt hur fin har var mot min son Liam. Vi träffades nästan varje dag och till slut kallade Liam honom för ”brorsan”. Det finns så många fina minnen.

Innan mordet skedde hade Joakim börjat en treårig måleriutbildning och hade väldigt många vänner i Vallentuna. Camilla blev ofta refererad till som “Jockes syrra” och tänker ibland på vad som hade kunnat blivit.

– Man undrar vad som hade blivit av hans liv om han inte gått tillbaka ut från lägenheten den kvällen. Hade han varit målare idag? Eller gjort något helt annat. Det är frågor man alltid kommer ställa sig själv, säger hon.

Efterlyst
10 år efter händelsen har inte den tredje personen, Simon Arnamo, hittats. Strax efter mordet gick man ut med övervakningsfilmerna från mordplatsen i brottsutredningsprogrammet Efterlyst i hopp om att få tips på vart han kunde befinna sig. Camilla minns fortfarande hur det var att se hela filmerna från mordet, innan den korta versionen släpptes i programmet.
– Det var så fruktansvärt hemsk i slutet av filmen när vi fick se hur han försöka resa sig upp. Men samtidigt är vi tacksamma för att kamerorna fanns, för det är ju bevis. Hade inte det funnits hade kanske ingen dom fallit alls, säger hon.

Men Efterlysts inslag gav, utöver medial uppmärksamhet, ingen effekt och Arnamo är fortfarande på flykt undan lagen. Idag är han spårlöst försvunnen och Camilla påpekar att en del av henne önskar att inslaget aldrig sänds.

– Hade man vetat att han skulle försvinna så snabbt hade man önskat att polisen hade lagt mer fokus på spaningsuppdrag. Samtidigt undrar man hela tiden hur han kommit undan? säger Camilla Karlsson.

Fortfarande finns det en förhoppning hos Camilla att polisen till slut ska hitta Simon Arnamo.
– Jag skulle bli så lycklig. Varje gång det kommer en notis i mobilen där det står att: “polisen har hittat en efterlyst man” tänker man direkt att nu är det han.

– Jag hoppas bara att det inte har gått fel på vägen, att man någon gång haft honom inne, men att han bara glidit mellan stolarna. Jag hoppas över allt på denna jord att detta ska lösas till slut.

Finns det något straff som kan motsvara den känslan som ni haft nu i 10 års tid?

– Jag känner bara... livstid.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se