De kommer från fina hem – ändå skjuter de

Av Victoria Sid

Genom sin yrkesroll har Vallentunakillen Luay Mohageb, 29, sett hur en ny grupp unga blivit allt vanligare i brottsutredningar. Unga med stabila föräldrar, uppvuxna i medelklasshem, ibland med sommarjobb och alla möjligheter att lyckas.

– Det var väldigt givande men också första gången i min yrkeskarriär som jag kände mig lite omskakad, säger Luay.

I sina hemkvarter, nu mera i Solna efter uppväxten i Vallentuna, möter VN Luay Mohageb en solig förmiddag. För ett halvår sedan slutade han som civil utredare hos polisen och har istället intagit författarrollen. I hans debutbok får man följa med in i en av hans utredningar där bilden av vilka ungdomar som utför gängkriminella uppdrag ändras.

– Jag kände direkt, det här är en bok. Den är filmisk i sin natur och representerar konkreta exempel på förklaringsmodeller som jag använt för att förklara ungdomligt deltagande i gängmiljön, säger Luay.

Gangsterkultur

Men vad är det som gör att ungdomar som kommer från stabila hemmiljöer, med alla chanser att lyckas, rekryteras in i gängkriminaliteten? 2018 svepte gangsterkulturen över Sverige. Många områdesbaserade gängmedlemmar blev framgångsrika rappare och dominanta i den ungdomskultur som rådde. Många av de ungdomarna som Luay mött i förhörsrum var 12-13 år då.

– De växte upp med den kulturen och lärde sig att orientera i livet efter de pro-kriminella värderingarna som promotades. Framförallt av rapparna och den kulturen som sedan omgärdade den musikgenren.

SLUT. För sex månader sedan slutade Luay inom polisen, vilket har varit hans bästa sex månader i livet. "Med all respekt för utredarna och polisyrket. Jag ska jobba i den här änden. Det här det här jag ska göra." Foto: Victoria Sid

Förutom att gängkulturen glorifierades menar Luay på att samhället även blivit mer materialistiskt. Unga killar har ett behov av saker och en besatthet av pengar som går att koppla till gangsterkulturen. På liknande sätt kan man koppla samma besattheter till influencerkulturen hos tjejer.

– Vi konsumerar mer, vi hetsar kring livsstil mer och har ett annat förhållningssätt till pengar, konsumtion och status, säger Luay och fortsätter:

– Gangsterkulturen har skapat så starka pro-kriminella värderingar att unga inte känner att 30-40 000 kronor för ett jobb är tillräckligt. De vill tjäna 150 000 kronor i morgon, hålla i ett vapen och känna den sociala statusen.

Så förklarar även Luay hur barn från medelklassmiljöer vill hålla i vapen och utföra våldsdåd.

– Det är inte för att de helt plötsligt är psykopater. De är för att de har blivit radikaliserade och indoktrinerade i den världen och i de värderingarna tack vare digital överkonsumtion. Algoritmbaserat innehåll som framförallt tilltar mot gängestetik och gangsterkultur, säger Luay och gör liknelser med unga män som åker och krigar för IS.

Nya utmaningar

Föräldrar i dag har helt andra utmaningar än tidigare. Med telefonernas intåg i barns liv handlar det inte längre om att hålla koll på vilka barnen umgås med utan vad barnet upplever i den digitala världen. Upplevelser som formar barnen.

– Vi kan prata om flickor också. Det faktum att vi kan ha kilometerlånga köer till nyöppningar av sminkbutiker och när man ser bilder på det är det elvaåringar som står där. De ska optimera sina utseenden baserade på sina idoler som är vuxna kvinnor vars karriärer går ut på att promota skönhet och sexuell attraktion. Det är inte sunt och det kommer inte från hemmen, säger Luay.

RUSHER. Luay som är uppvuxen i Vallentuna är aktuell med boken "Fallet rusher" som handlar om en ny målgrupp inom gängkriminaliteten. Foto: Victoria Sid

Han är inte helt främmande för tanken om att förbjuda mobiler och sociala medier för barn, snarare tvärtom.

– Det här är som att ge cigaretter och alkohol till barn. Jag tror vi kommer ändra vårt förhållningssätt om 25-30 år möjligtvis för det är väldigt osunt det vi gör mot våra barn.

Många föräldrar vill inte ge telefoner till sina barn men Luay beskriver det som ett osynligt kollektivt grupptryck där föräldrarna går emot sin egen åsikt.

– Jag tror mycket av det här handlar om att vi behöver bli starkare i vuxenvärlden och sätta gränser.

Snabb rekrytering

Från att det varit vanligt att gäng rekryterat lokalt sker det i dag med några knapptryck i de vanligaste apparna som Snapchat och Instagram. Det räcker att barnen integrerar med ett gängrelaterat konto för att den ska få upp en länk till krypterade chattforum som Signal eller Telegram. Väl där kan det handla om timmar innan barnet har ett kontrakt för en skjutning eller ett sprängdåd. Att man bor i en trygg kommun som Vallentuna gör ingen skillnad.

– Du kan komma från hur stabila förhållanden som helst. Du kan ändå delta, det är därför jag skrivit boken Fallet rusher för att det var stabila hem de här barnen kom ifrån, säger Luay.

Faktaruta: Att Luay skulle bli utredare var inte självklart. Under uppväxten i Vallentuna hade han siktet inställt på att bli fotbollsproffs. Som ung vuxen fick han en länk skickad till sig med en jobbannons till 114 14. Han började på polisens kontaktcenter och tog sig hela vägen till att bli utredare. 2023, var han utredare på ungdomsgruppen i Järfälla och fick ett fall på sitt bord. Polisen hade fått tillgång till en chatt med namnet Rusher och han började sakta få en bild av ungdomar, från ordnade hem med bra ekonomi och stabila föräldrar som romantiserade gängkultur och åtog sig våldsuppdrag. I sin nya och första bok “Fallet rusher: när medelklassens barn blev gangsters” får man följa utredningen och få svaret på varför ungdomar från medelklassen utför våldsdåd?