Erik delade gata med superstjärnan

Av Loke Johansson

Vallentunabon Erik Wirhester satsar nu på en solokarriär och släpper låten ”Hourglass” i februari.

– När jag tog plats på en scen första gångerna kändes det som att jag lurade publiken, säger Erik.

Vägen hit, till spänning och förväntan inför singeldebuten i februari, har varit allt annat än spikrak. Idag är Erik Wirhester på en plats som är bättre än han någonsin hade kunnat drömma om när han mobbades under sin uppväxt.

– Jag har vägt 150 kilo, och var rätt mobbad för det. Under årens lopp har jag fått jobba mycket med att acceptera den jag är och jobba på min självkänsla. Och då har musiken varit helt avgörande. Min ventil, helt enkelt.

London till Vallentuna

Efter gymnasiet spelade han några år i ett band innan han och några musikervänner packade väskan och drog till England. Där följde kanske den mest händelserika perioden i hans liv. Han livnärde sig som gatumusikant och spelade på pubar runt om i landet.

LÄKER. Efter en uppväxt präglad av mobbning har Erik Wirhester hittat sin självkänsla i musiken och i vardagen hemma i Norrgården. Foto: Loke Johansson

– Ja den tiden var helt galen, skrattar han och fortsätter:

– Vi hade en bil som vi åkte runt med i hela England och tog gig där vi kunde. Vi spelade på talangjakter och pubar. Det var inget lyxliv precis, vi sov på pubgolv och slog oss i slang med de konstigaste människorna jag någonsin träffat på den engelska landsbygden.

Det var precis i samma veva som en rödlätt kille med akustisk gitarr började dra till sig uppmärksamhet när han spelade på Londons gator. Erik minns tillbaka särskilt en pubspelning där den lovande unga talangen hade spelat bara kvällen innan.

WESTIE. Sigge tittar fram. Foto: Loke Johansson

– Vi spelade på samma platser och sprang på varandra. Jag minns särskilt en gång när han stod på gatan och spelade i en Sverigetröja, han verkade verkligen gilla Sverige.

Killen hette Ed Sheeran.

– Att tänka på hur det gick för honom sen är helt sjukt, säger han och konstaterar med glimten i öget:

– Att det kunde blivit han eller jag. Det blev han.

PRODDAR. Kommande singeln Hourglass handlar om insikten att livet inte är oändligt – en känsla som drabbade Erik Wirhester efter dåliga blodvärden och upprepade läkarbesök. Foto: Loke Johansson

”Jag kröp längs väggarna”

Väl hemma i Sverige tog Erik en paus i några år innan han gjorde comeback med bandet Teddyz, som åkt land och rike runt och spelat på såväl after ski som after beach.

Men att han skulle bli en person som tar plats längs fram på en scen var långt ifrån självklart.

– Det var jättesvårt att våga ta plats i början. Om man har blivit mobbad har man lärt sig att inte ta plats. Jag har krypit längs väggar och velat vara osynlig.

– Så när jag började sjunga och spela inför publik första gångerna kändes det som att jag lurade publiken. ”Det här är ju inte jag”, tänkte jag. Med tiden blev det en roll jag fick öva in.

Våga vara Freddie

Nu vill han hjälpa andra att våga komma ur sitt skal och han vill vara den förebild han själv behövde när han var yngre. Hans egen stora förebild blev Freddie Mercury, frontfigur i rockbandet Queen.

– Det är sättet han tog över en scen och förtrollade publiken. Men när han inte var på scen var han mer blyg och tillbakadragen. Jag känner igen mig i det, och därför tror jag att han blev min idol.

IS OCH ELD. Hela armen är täckt med karaktärer från favoritserien Game of thrones. Foto: Loke Johansson

Vad vill du säga till andra unga som brottas med sin självkänsla?

– Det är inget fel på dig. Våga älska dig själv och gör sånt du tycker är kul. Mår du dåligt så prata med någon, för det var jag själv dålig på.

Han avslutar:

– Det finns så många som är ensamma, och jag vill bara säga att livet går att vända. Och en skadad självkänsla går att läka.