Familjer får kraftigt sänkta bidrag

Av Anneli Leijel

Regeringen har lagt fram ett förslag om att sänka försörjningsstödet, det som tidigare hette socialbidrag. Stödet sänks för alla bidragstagare och det införs också ett bidragstak som begränsar stödet per barn i stora familjer. Det ställs också krav på att de som kan utföra någon aktivitet, till exempel träna svenska språket, samtidigt som de får försörjningsstöd ska göra det.

– De här förändringarna som föreslås kan öka kostnaderna och administrationen för vissa ärenden. De ställer också krav på ett ökat samarbete och samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och sjukvården, säger Ganimete ”Ganni” Kalludra, socialchef på Vallentuna kommun.

Hon betonar att Vallentuna är en kommun där relativt få behöver söka försörjningsstöd. Här finns inte heller några områden som är klassade som utanförskapsområden.

Låg andel bistånd

Vallentuna hör till de kommuner i Sverige med lägst andel av befolkningen som fick ekonomiskt bistånd under 2024. Sammanlagt 236 hushåll fick någon gång förra året ekonomisk hjälp från kommunen, enligt Socialstyrelsens statistik. Av dem var 66 barnfamiljer.

Att stödet till familjer med många barn nu ska sänkas, och att riksnormen sänks för alla som uppbär försörjningsstöd, är en rättvisefråga anser regeringen.

”Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet”, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när reformen presenterades.

I regeringens exempel kommer en fembarnsfamilj som i dag har drygt 46000 kronor i månaden i stöd förlora 8000 kronor på förslaget och landa på 38300 kronor i månaden. Sänkningen för en tvåbarnsfamilj blir 800 kronor till 28300 kronor i månaden.

Antalet stora familjer, med fyra barn eller fler, som får ekonomiskt bistånd har minskat stadigt sedan 2019. I Vallentuna handlade det om fem eller färre familjer förra året.

ERFAREN. Socialchef Ganimete "Ganni" Kalludra menar att förändringarna ställer ett ökat krav på samarbete och samverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och sjukvården. Foto: Roffe Andersson

Behov av samverkan

Hur regeringens förslag kommer att slå mot familjer som uppbär försörjningsstöd är ännu för tidig att svara på, säger socialchef Ganni Kalludra.

– Vi behöver se över processen för försörjningsstöd, ställa om och möta de nya kraven från regeringen. Det ställer krav på att vi har en god samverkan inom hela kommunen för att tillgodose aktivitetskravet. Det kan bli tal om tätare uppföljningar, fler planer och eventuellt ökade kostnader.

Hur ser du på att familjer med många barn nu får mindre att röra sig med varje månad?

– Det kan upplevas som att det strider mot barnens bästa. Dessa personer är redan lite i utanförskap och jag tycker inte att vi ska göra gapet mellan dem och övriga större.

Kan vara positivt

Regeringen menar att de inför detta för att få personer att gå från bidrag till jobb, tror du att det kommer att bli så?

– Ja, vissa kommer att komma ut i arbete. Men det är så olika varför man är i behov av försörjningsstöd. Det kan handla om sjukdom till exempel. För oss är det viktigt att jobba med samarbete, vi är inte ute efter att straffa utan stödja, säger Ganni Kalludra och drar sig till minnes en gång när hon som 14-åring var med som tolk i ett ärende.

– Det var en person som var sjukskriven och jättesjuk. Han sa, snälla gör mig frisk så kan jag gärna jobba 12 timmar per dag.

För den enskilde kan det ändå innebära något positivt att utifrån personens förutsättningar ha en aktivitet några timmar varje dag, menar Ganni Kalludra.

– Vi, arbetsförmedlingen och sjukvården behöver samverka, anpassa och arbeta utifrån de förmågor personen har, säger hon.