För få platser för elever med NPF i Vallentuna

Av Anneli Leijel

I varje klass går i snitt tre barn med npf, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men skolan är många gånger inte anpassad för dem. Det visar den senaste rapporten från Riksförbundet Attention.

I Vallentuna finns särskilda undervisningsgrupper för barn med npf på tre kommunala grundskolor. Men det är inte tillräckligt, anser Sandra Rudeberg (S) andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

– Det finns för få platser i särskilda undervisningsgrupper för dem som behöver det, säger Sandra Rudeberg.

KRITISK. Sandra Rudeberg (S) vill se ett bättre stöd till npf-elever. Foto: Pressbild

Hagaskolan. Foto: Roffe Andersson

När hon som politiker träffar personal i skolorna, föräldrar och fackförbund, nämner de också bristen på personal:

– Den stora frågan är bristen på personal för barn med npf. Det saknas stöd i form av till exempel elevassistenter och specialpedagoger. Möjligheten till undervisning i mindre grupper är svår att få till för dem som behöver det när det saknas personal.

Särskilda grupper

I Vallentuna finns särskilda undervisningsgrupper för barn med npf på tre skolor, Karlslundsskolan, Rosendalsskolan och Hagaskolan.

Sandra Rudeberg (S) har personlig erfarenhet av npf och berättar:

– Min son fick stå i kö ett år, innan han fick plats i en sådan särskild undervisningsgrupp. Om man inte får rätt stöd under ett år så påverkas måendet mycket också.

Rosendalsskolan, södra. Foto: Roffe Andersson

Enligt Riksförbundet Attention som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, och som påverkar beslutsfattare har ungefär tio procent av eleverna i grundskolan en eller flera npf som adhd och autism.

När vårdnadshavare tidigare i år svarade på Attentions enkät vittnade 99 procent om att barnen har behov av stöd och anpassning, men bara sju procent är nöjda med det stöd som ges.

Fyra av tio får vänta mer än ett år på insatser. Åtta av tio har hög frånvaro på grund av sin funktionsnedsättning och minst 36 procent får inte betyg i grundskolans alla kärnämnen.

Hög frånvaro

Camilla Blacker Wallinsson (M) är ordförande i barn- och ungdomsnämnden och tillhör den styrande majoriteten i Vallentuna. Hon är medveten om sambandet mellan dem som inte klarar att uppnå gymnasiebehörighet i årskurs 9 och hög skolfrånvaro.

– Tittar man utifrån npf ser man att det finns en korrelation mellan dem som inte klarar gymnasiebehörighet och en omfattande skolfrånvaro.

Behövs det fler särskilda undervisningsgrupper för den här gruppen, än vad som finns idag?

– Vi ser att det finns ett ökat behov för den sortens undervisning, men man kan också arbeta med så kallade flexgrupper som elever kan gå till i vissa ämnen. Ibland behöver elever det särskilda stödet i vissa ämnen och inte i andra. Det här mellanläget behöver vi titta mycket mer på i våra grundskolor, säger Camilla Blacker Wallinsson (M).

SET UTMANINGARNA. Camilla Blacker Wallinsson (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, ser ett ökat behov. Foto: Roffe Andersson

Gjort satsningar på personal

När det gäller personal för elever med npf säger Camilla Blacker Wallinsson att det har gjorts ganska stora satsningar i grundskolorna på specialpedagoger och lärare.

– Jag har inte fått några större indikationer på att det skulle saknas personal. Däremot behöver man alltid se över hur fördelningen mellan undervisning och administration för pedagogerna ser ut, har vi lärare som har tiden att göra sitt uppdrag då faller mycket på plats.

Hon vill också se ännu tidigare insatser för barn med npf – redan i förskolan.

– Ju tidigare resurser kan sättas in desto bättre, därför vill vi att specialpedagoger finns också i förskolan. Genom att ta in stöd tidigt så ökar sannolikheten att barnet klarar till exempel övergångar, från förskolan till grundskolan och senare från årskurs sex till högstadiet på ett bättre sätt.

Förändringar, såsom övergångar från ett stadium till ett annat, är ofta sådant som skapar oro för elever med npf och kan leda till ökad skolfrånvaro.

– Beslut har nu tagits om att anställa en specialpedagog särskilt riktat till våra kommunala förskolor, bland annat för att underlätta övergången från förskola till grundskola. Sen får vi se hur grundbehovet ser ut och om det behövs mer resurser.