Rekordstor ökning av a-traktorer

Av Martin Olsson, Newsworthy Uffe Lindeborg

För 13:e året i rad ökar antalet A-traktorer i Vallentuna kommun, visar nya siffror från Trafikanalys. I slutet av 2025 fanns 204 A-traktorer registrerade i kommunen, vilket är 45 mer än året innan – en ökning med 28 procent. Ökningen är den största från ett år till ett annat någonsin i Vallentuna kommun i absoluta tal.

Även i Stockholms län som helhet blev A-traktorerna fler under 2025. Där ökade antalet från 4 131 till 4 841, en ökning med 17 procent. Kraftigaste ökningen i länet noterades i Järfälla kommun, som gick från 55 till 86 A-traktorer (+56 procent). Samtidigt minskade antalet från 35 till 24 A-traktorer i Salems kommun. I landet som helhet stod Partille kommun för den största relativa ökningen – från 28 till 44 A-traktorer.

Långsiktig ökning

Sedan 2009 har antalet A-traktorer femdubblats i Sverige, från omkring 12 700 till omkring 64 900 i slutet av 2025. Det är främst under de senaste åren som A-traktorerna har ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en stor förklaring att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Stockholms län följer samma mönster. Jämfört med 2009 har antalet sjudubblats – från knappt 700 till drygt 4 800 i slutet av 2025. Även i Vallentuna har A-traktorerna blivit betydligt fler – antalet har sjudubblats sedan 2009. Den kraftigaste A-traktortillväxten i Stockholms län sedan 2009 har skett i Lidingö kommun, som gått från en till 375 A-traktorer under perioden.

Några kommuner i Stockholms län står för den största procentuella ökningen över tid i landet: Lidingö, Täby och Danderyd. I andra kommuner har antalet inte förändrats nästan alls: Sundbyberg och Burlöv har i princip lika många A-traktorer nu som då.

A-traktortätast i Norrtälje

Sett till antalet invånare tillhör Vallentuna den A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns elva traktorer per 1 000 invånare. I Sundbybergs kommun, däremot, finns det bara nio A-traktorer i hela kommunen.

Dorotea kommun har flest A-traktorer per invånare i landet , 45 per 1 000 invånare, följt av Åsele kommun (30 per 1 000 invånare) och Essunga kommun (29 per 1 000 invånare).

Nyregistrering av epa-traktorer upphörde år 1975 och ersattes då fullt ut av A-traktorer. Många använder fortfarande begreppet epa-traktor, men menar då A-traktor.

Den 15 juli 2020 ändrades kraven för A-traktorer. Då tog Transportstyrelsen bort kravet att fordonets hastighet på lägsta växeln ska vara högst 10 km/h vid 2/3 av ursprungsmotorns maximala varvtal. A-traktorns högsta hastighet får fortfarande vara högst 30 km/h. De nya reglerna innebär att man inte längre behöver bygga fordonen med dubbla växellådor eller söka dispens. Detta gör det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer och är en del av förklaringen till den stora ökningen de senaste åren.

Uppgifter om befolkning kommer från SCB och avser 1 november 2025.

Kärt barn har många namn – men vad säger öknamnen om synen på unga förare?
Här är en bred lista över öknamn som genom åren använts – ofta med glimten i ögat, ibland mer syrligt – om långsamma fordon som A-traktorer, EPA-traktorer, mopedbilar och lantbrukstraktorer. Flera av dessa kan uppfattas som nedsättande.

Klassiska och folkliga uttryck:
Epa-skrälle
A-släp
Triangelbil (syftar på LGF-skylten)
Triangelterror
Landsvägshinder
Byraket
Snigelbil
Puttepatrull
Sakta men säkert-maskinen

Mer skämtsamma/ironiska
Dieseldrömmen
Plåtburken
Dunkadunken (syftar på hög musik)
Baslådemobilen
Rullande ungdomsgård
Doftgranexpressen
Bond-Ferrari
Åkgräsklipparn på steroider

Riktade mot mopedbilar
Plastpåsen
Micro-räsern
Leksaksbilen
Glassbilen utan glass

Om traktorer i trafik
Grusvägskungen
Åkerexpressen
Fältflyttarn
Jordbruks-Jumbo
Trafikproppen

Mer samtida och sociala medier-färgade
LGF-ligan
30-klubben
Snaptraktorn
TikTok-traktorn
Triangelmaffian