Skillnaden mellan äldre och yngre växer på nätet

Av Anneli Leijel

Vilka sociala medier är mest populära bland äldre och yngre? Hur många läser eller lyssnar på böcker? Och hur många har testat ett AI-verktyg? Dessa frågor och många fler ger Internetstiftelsen svar på i sin årliga undersökning Svenskarna och internet.

I undersökningen, som är Sveriges största individundersökning, har över 7 000 intervjuer gjorts med hjälp av undersökningsföretaget Novus.

Internetanvändning

Årets undersökning visar att internetanvändningen fortsätter att öka. 96 procent säger att de använder internet och 91 procent gör det dagligen. Men användningen minskar med stigande ålder. Av de som är födda på 1920-40-talen är det 42 procent som sällan eller aldrig använder internet.

– Många äldre uttrycker att utvecklingen går väldigt fort och att det är jobbigt att logga in på myndighetssidor, berättade Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen när årets resultat presenterades och livesändes den 10 oktober.

I kölvattnet av kriget i Ukraina är det i år 80 procent som ser ett ökat cyberhot och tror att främmande makt kan komma över samhällskritisk information.

– Resultatet ska tolkas som en ganska utbredd oro hos allmänheten, säger Måns Jonasson.

Fler äldre än yngre tror dels att det finns risk för att internet ska sluta fungera, dels för att elnät och vattensystem ska slås ut.

– Troligtvis har yngre mer teknisk kompetens. Det är svårt att få hela internet att sluta fungera, ens i Sverige, däremot kan vissa delar påverkas.

Brottsbekämpning

När det gäller brottsbekämpning och integritet är det många som för egen del är oroliga för att personliga data ska användas av olika företag mot dem själva. Men en stor majoritet är ändå för att polisen ska få använda olika typer av personliga integritetsintrång för att fånga brottslingar. Till exempel anser 94 procent att polisen vid brottsmisstanke har rätt att ta del av privata nätkonversationer.

Kriget i Ukraina har också påverkat hur vi konsumerar nyheter på nätet. En tredjedel av svenskarna har ökat sin nyhetskonsumtion som en följd av kriget. Samtidigt uppger många att de blivit mer källkritiska till nyheter.

Medievanor

94 procent tar del av samhällsnyheter på olika sätt. TV-kanaler är den främsta nyhetskällan, följd av nyhetsappar och webbplatser. Svt, SR, Aftonbladet och DN ligger i topp. Noterbart är dock att samtidigt som många, särskilt yngre, läser Aftonbladet, hamnar tidningen/webbplatsen också i topp som den källa som flest svenskar uppger att de litar mindre på, följt av Facebook, Expressen och webbforumet Flashback.

När det gäller vilka medier man konsumerar noteras en stor skillnad mellan äldre och yngre. Äldre ser på tv, läser tidningar på papper eller på nätet och lyssnar på radio. De traditionella medierna tv, radio och tryckta tidningar, tappar dock generellt. 45 procent av alla svenskar uppger att de får sina nyheter via sociala medier. Bland dem födda på 2000-talet är sociala medier i majoritet och bland dem födda på 1900-talet är TV-nyheter i majoritet.

För dem som är födda på 00-talet är Tiktok det vanligaste mediet för att ta del av nyheter, och över hälften tar endast del av nyheter i sitt flöde. En tredjedel har varken läst böcker i pappersformat, lyssnat på ljudböcker eller läst e-böcker de senaste 12 månaderna. Det är ungefär lika stor andel som tidigare.

Ungdom & Meta

Det går en klar skiljelinje mellan födda före och efter millenieskiftet också när det gäller vilka sociala medier man använder. Äldre använder mest Facebook och Instagram, som ägs av Meta, medan yngre umgås främst på Snapchat och Roblox och använder Tiktok. Till exempel används Roblox av var tredje person född på 2000-talet, men i princip inte av någon som är född på 1900-talet, samtidigt som en stor andel unga har varken instagram eller Facebook.

– Meta har uppenbara problem med att locka in ungdomar och hålla kvar dem. Frågan är om man får dem att ansluta till sina sociala medieplattformar senare i livet, eller om man har inlett ett tapp? Frågar Måns Jonasson retoriskt.

AI-uppmärksamhet

I årets undersökning har AI ägnats särskild uppmärksamhet. Tre av tio har testat ett AI-verktyg och ChatGPT är det vanligaste. 60 procent av de yngsta 18-34 år har testat ett AI-verktyg, sedan sjunker den siffran ju äldre användarna är.

– Här kan man tänka sig att vi ser begynnelsen av nästa digitala klyfta mellan yngre och äldre, säger Måns Jonasson.

AI-utvecklingen är ännu i sin linda och kommer att följas framöver av Internetstiftelsen. Många svenskar uttrycker en oro för att AI-utvecklingen kommer att ha en negativ påverkan på framtiden.