Tvååriga Leo flyttas till okänd släkting trots stark anknytning

Av Anneli Leijel

När lilla Leo endast var 2,5 dygn gammal beslöt socialtjänsten i Södertälje att han behövde omhändertas direkt på BB. Jourfamiljen Caroline och Martin fick då frågan om de kunde ta emot honom. Sedan dess har Leo, som i dag är drygt två år, bott hos dem i Vallentuna.

Men i våras kom socialtjänsten i Södertälje med ett nytt, överraskande besked: Leo ska flytta till sin faster, som han knappt träffat, och det ska gå snabbt. I måndags den 26 juni blev han hämtad.

– Jag har gråtit så mycket. Jag kan inte göra något. Det är så jävla vidrigt och orättvist, säger familjehemsmamman Caroline till Vallentuna Nya bara timmar efter att Leo hämtats.

Några dagar innan det sker berättar Caroline om hur det varit de senaste två åren och vad som hände i våras.

– När socialtjänsten först talade med oss skulle flytten av Leo ske efter sex månader. Sedan skulle det plötsligt ske efter två veckor. Vi protesterade och sa att det är alldeles för kort tid för att Leo ska hinna lära känna sin nya familj. Då blev det i stället efter fem veckor.

Skulle vara jourfamilj

Den 16 juni var Länstidningen i Södertälje först ut med att berätta om fallet med Leo. Caroline och Martin hade blivit godkända både som jourfamilj och som familjehem, som tidigare kallades fosterhem, när telefonen ringde den där dagen för drygt två år sedan och de blev tillfrågade om att hämta Leo direkt på BB i Södertälje.

– Vi tvekade egentligen aldrig utan satte oss i bilen och åkte, berättar Caroline.

Bakgrunden till att socialtjänsten beslutat om ett omhändertagande enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om barn och unga, var både att föräldrarna under pojkens första dygn visat en bristande förmåga att tillgodose hans behov, och också att de visat allvarliga omsorgsbrister om Leos halvsyster som därför flyttats till ett familjehem.

Till att börja med var Caroline och Martin inställda på att endast fungera som jourfamilj, det vill säga ha Leo hos sig under en kort tid. Men efter att socialtjänsten i Södertälje utrett ärendet och kommit fram till att han inte kunde flytta tillbaka till sina föräldrar i närtid, fick de frågan om att bli familjehem. Alltså ha Leo hos sig under en längre tid.

– Tre gånger blev vi tillfrågade om att vara familjehem. Vi tackade nej två gånger, för att vi var inställda på att vara jourfamilj. Vi visste om att faster fanns och frågade om det inte var tänkt att han skulle bo där, eller hos någon annan i nätverket, alltså hans släkt, men nej, det var inte aktuellt, sa de. Då hade han varit lite över ett halvår hos oss.

Total vändning

Socialtjänsten i Södertälje uttryckte också att de såg att Leo hade det bra hos Caroline och Martin, att han var trygg och hade knutit an till dem. Med jämna mellanrum träffade Leo också sina biologiska föräldrar, tillsammans med en umgängesstödjare och familjebehandlare.

Men så i december 2022 meddelar socialtjänsten familjehemmet att Leos pappa begärt att Leo ska flytta till sin faster. Enligt Caroline vill socialtjänsten att släktingen och Leo ska träffas för att se om de kan få en snabb anknytning.

– Det blev två mindre bra umgängen där två släktingar, en umgängesstödjare och handläggaren i vårt ärende deltog. Någon anknytning fick han aldrig till sin faster, så klart. Hur ska ett litet barn kunna knyta an till någon han träffat två gånger?

Varför socialtjänsten i Södertälje helt vänt på klacken, och vill flytta Leo från det familjehem som är det enda han känner till som sitt hem, till en för honom okänd släkting, förstår Caroline och Martin inte.

– Senast i april när vi träffade socialtjänsten fick vi höra att vi var fantastiska som familjehem. Det enda de sagt är att omplacering görs för att han ska ha tillgång till sitt ursprung och nätverk när han blir äldre.

– När vi sa ja till att bli familjehem var det för att det enligt socialtjänsten inte var aktuellt med en placering i Leos nätverk. Och det är socialtjänsten som gjort fel, som från början inte utrett nätverket. Nu har vi fått höra att vi har samarbetsproblem för att vi inte har någon relation till nätverket, men det är ju socialtjänsten som sagt åt oss att inte ha kontakt med Leos släktingar utan enbart med hans föräldrar, berättar Caroline.

Åker utomlands

Det som också oroar Caroline och Martin är att fastern, som Leo placeras hos, planerar att åka utomlands med honom i en månad – resan ska ske efter att han bara hunnit med att bo två veckor i sitt nya hem.

– För mig är det helt absurt att socialtjänsten godkänt det. Han ska alltså inte ens få landa i sin familj i två veckor innan han ska åka till ett annat land, ett annat sammanhang, där han inte kan språket.

Den senaste veckan har Leo, och även andra i familjehemmet, varit sjuka med feber. En planerad träff med fastern, så kallad inskolning, där Leo skulle ha fått sova för första gången, blev därför inte av. Trots detta stod socialtjänsten fast vid tidplanen. Leo skulle flytta denna vecka.

– Han har sovit bredvid mig alla dagar i två års tid. Han har aldrig sovit bredvid någon annan. Ändå ska han nu flytta direkt.

I måndags, den 26 juni, var Caroline och Martin ombedda att lämna Leo vid socialtjänstens kontor i Södertälje.

– Vi stod fast vid vårt beslut att inte lämna honom där. Vi sätter oss inte emot att de tar honom, men det är de som får komma och ta honom ifrån oss. Vi kommer inte vara dem som överger honom, trots att socialtjänsten säkert kommer att straffa oss för det, säger Caroline och tillägger:

– Det här är tortyr både för barnet och för familjehemmet. Detta måste få ett stopp. Vi kan inte bo i ett land som är så flata och låter detta fortgå. Om vi inte kan rädda vår pojke, då hoppas jag att vi kan rädda någon annan.

Hon är specialistsjuksköterska och har jobbat med svårt sjuka barn i 13 år. Hon vet hur viktigt det är för ett barn att knyta an till dem som tar hand om det och är upprörd över att ingen på socialtjänsten tycks se till Leos bästa.

– Vår familj, släkt och vänner är alla engagerade i Leo. Vår misstanke är att det här beslutet handlar om pengar, eftersom vi vet att flera andra som är familjehem åt barn i Södertälje, den här våren råkat ut för samma sak, att barnet plötsligt tas ifrån familjehemmet och placeras i nätverket. För oss handlar det här inte om pengar, vi tar gärna hand om honom ändå.

Rätt till skydd

Länstidningen i Södertälje har varit i kontakt med Victoria Larsson, resultatområdeschef på individ- och omsorgsförvaltningen i Södertälje. Tidningen hänvisar till Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, som säger att det finns stora risker med att flytta små barn från familjehem till vilka de fått en stark anknytning och frågar vad Victoria Larsson anser om det:

– Alla ärenden är unika. Barnets bästa är alltid i fokus när vi fattar beslut och vi tittar på det utifrån olika perspektiv. Anknytning är en viktig faktor men inte den enda, säger hon.

När Vallentuna Nya söker Caroline i måndags vid lunchtid kommer beskedet. Leo har hämtats.

– De var så fega. De kom i två bilar, fyra personer och faster var inte ens med – den enda som Leo kan känna igen.

HÄMTAS.

Foto: Privat

Den 7 juli ska de få träffa Leo igen. På socialkontoret. Inte hemma hos fastern, där de varit tidigare.

– Vi kommer fortsätta skriva och fråga. Jag vägrar att fler familjehem ska råka ut för samma sak som oss. De här barnen har rätt till skydd, att stanna i sin trygghet, eller åtminstone få månader på sig när de ska flytta till okända människor.

Hur reagerade Leo när han blev hämtad?

– Han gallskrek och slet i våra kläder. De som hämtade frågade ingenting, om hur han lägger sig på kvällen till exempel. Jag skickade med sju lådor med hans specialvälling. Så får han i sig något i alla fall, för han kommer inte att kunna äta.

PACKNING.

Foto: Privat

Anneli Leijel

anneli@vallentunanya.se

Fotnot: Leo heter egentligen något annat.