Världskände konstnären gästade Rosendalsskolan

Av Loke Johansson

Han är den internationellt hyllade konstnären vars konstböcker, som skildrar svenska 80- och 90-talslandskap blandat med robotar och rymdskepp har blivit både Netflixserier och stora Hollywoodproduktioner.

Men den här dagen sitter han i personalrummet på Rosendalsskolan Norra och dricker kaffe. Anledningen är en oväntad familjekoppling till Vallentuna.

– Jag har 16 kusiner, och det visade sig att en av dem har ett barn som går här på skolan. De frågade om jag ville komma hit och berätta om mitt jobb, och det ville jag ju såklart, säger Simon och lutar sig tillbaka i stolen.

Även om många kanske inte känner igen hans namn är chansen stor att de någon gång sett hans verk. Hans konstböcker ligger bakom produktioner som tv-serien ”Tales from the Loop” och Netflixfilmen ”The Electric State”. Under uppväxten på Mälaröarna tecknade han framför allt naturmotiv och fåglar, men science fiction-inslagen började så småningom smyga sig in i skapandet.

– Det började när jag var runt 22–23 år. Innan dess tecknade jag mest natur och platser jag tyckte om. Sedan började jag jobba med datorspel och lärde mig teckna robotar och science fiction-motiv mer naturligt. Till slut började jag blanda de två världarna, berättar han och konstaterar:

– Jag har nog alltid varit eskapistiskt lagd och kunnat drömma mig bort till alternativa världar och sådant.

Präglad av internet

Simons konst kan föra tankarna till datorspel och dystopiska framtidsvärldar. En futuristisk och ibland apokalyptisk känsla som skapar spännande kontraster till det svenska idylliska landskapet som också blivit hans signum.

SCEN. Simon Stålenhag svarar på frågor och berättar om sitt konstnärsskap. Foto: Leonardo Vidal

PASSION. ”Om man gillar någonting så ska man inte ifrågasätta om det är värt att lägga tid på”, säger Simon Stålenhag. Foto: Loke Johansson

Han berättar att 90-talets teknikskifte spelat en stor roll för hans konstnärliga utveckling då han fick tillgång till dator och internet precis när tekniken började slå igenom på bred front.

– Därför blev datorer och internet något jag fick utforska själv, något som kändes spännande. Då var det 50-talisterna som hade den kulturella makten. Fantasy och särskilt science fiction kunde fortfarande ses som något konstigt, nästan som att föräldrar trodde att något var fel på deras barn om de gillade det, säger han och skrattar.

TROVÄRDIGT. När Simon Stålenhag skulle teckna en Honda CR-V till en målning slutade det med att han köpte en själv för att kunna rita den så realistisk som möjligt. Foto: Loke Johansson

Rädd för AI-utvecklingen

I dag är han en av de mest framstående konstnärerna inom retrofuturism, och frågor om artificiell intelligens, upphovsrätt och kreativitet har blivit något av en hjärtefråga. Särskilt starka känslor väcker utvecklingen inom AI och hur tekniken används inom kreativa yrken.

– Till exempel när röstskådespelare används om och om igen genom AI istället för att anställas på nytt. Det är en stöld av astronomiska proportioner, och den jakten på pengar inom techvärlden kväver kreativitet och konstnärskap och går emot egentligen allt jag står för.

MILLENIAL. Simon Stålenhag beskriver 90-talets internetkultur som ”punkig” och menar att tekniken då kändes som en frigörelse. Foto: Loke Johansson

Att följa passionen

Nu vill han uppmana sjätteklassarna på Rosendalsskolan Norra att våga följa sin passion, även om det inte riktigt går att tjäna pengar på det.

– Om man gillar någonting ska man inte ifrågasätta om det är värt att lägga tid på. Något gott kommer alltid ur det till slut.