I helgen kom ännu ett kvitto på att något har hänt med det lilla kvarterslaget från Bällsta. Hemma på Bällstaberg IP besegrades tabelljumbon Tureberg med 2–0 och resultatet innebär att Bällsta FF kliver upp i serieledning.
På pappret kunde det kanske se ut som en match där Bällsta skulle kunna spela avslappnat och dominera stort. Tureberg kom till Bällstaberg som jumbo i tabellen och hade nyligen förlorat en match med hela 1–19. Men fotboll spelas inte på papper, och hemmalaget fick slita mer än väntat för poängen.
Tuff match
Bällsta FF tog visserligen tag i matchen direkt och fick också en perfekt start. Redan efter tio minuter visade målfarlige Lukas Borr varför han blivit en så viktig spelare för laget den här säsongen. Han höll sig framme och satte 1–0, ett mål som gav Bällsta både arbetsro och kontroll över matchbilden.

BRA RÖST. Det har blivit stor skillnad på Bällsta FF sedan klubben anlitade Nikos Lekakis som coach. Här efter matchen som tog laget upp i serieledning. Foto: Robert Ekman
Trots det tidiga ledningsmålet blev det aldrig någon enkel resa. Bällsta styrde spelet under stora delar av matchen, hade mycket boll och förlade ofta spelet på Turebergs planhalva.
Men hemmalaget hade svårt att hitta de riktigt öppna ytorna och komma fram till de klara målchanser som kunde ha punkterat matchen tidigare.

FARLIG FRAMÅT. Davud Gazibara jobbade stenhårt längs kanten för att öka trycket mot motståndarnas mål. Foto: Robert Ekman

KUNGLIG. Wilmer Marions är verkligen snabb i fötterna vilket motståndarna retsamt får erfara flera gånger. Foto: Robert Ekman
Efteråt var tränaren Nikos Lekakis tydlig med att prestationen inte nådde upp till den nivå han vill se, även om resultatet var det viktigaste.
– Vi underpresterar men nu leder vi serien och viktigast av allt i denna match var att vi höll nollan.
Säker sista utpost
Just den hållna nollan var något Bällsta kunde ta med sig från matchen. Defensivt såg laget stabilt ut, och när Tureberg väl försökte hota fanns målvakten Wilmer Marions där som en trygg sista utpost. Under matchen hann han dessutom bjuda publiken på flera nummer med fötterna. Vid tre tillfällen snurrade han upp motståndarnas anfallsspelare, något som fick tränare Lekakis att lysa upp när målvaktens insats kom på tal.

SERIELEDNING. Det ropar spelarna när årets gladaste lagbild tas. Foto: Robert Ekman
Wilmer Marions trygghet med bollen är kanske inte helt oväntad. Hans pappa, Joakim Marions, var en av de bästa spelarna i den trupp som en gång fick Vallentuna BK att glänsa i division 2. Äpplet verkar inte ha fallit långt från trädet, även om Wilmer numera gör sina insatser längst bak i planen.
Nikos Lekakis hymlar inte med vad han tycker om sin målvakt.
– Han är den bästa målvakten i den här serien.
Lagkaptenen glänste
Framåt dröjde det till slutskedet innan Bällsta kunde säkra segern. Med tio minuter kvar kom 2–0, och det var lagkapten Leonard Isaksson som fastställde slutresultatet efter matchens kanske vackraste sekvens.
Målet började med att Isaksson själv var med och byggde upp anfallet. Han spelade upp bollen, följde med framåt, gjorde sig spelbar igen och tog sedan emot en passning innan han behärskat placerade in bollen i mål. Det var ett lagkaptensmål i ordets rätta bemärkelse både initiativrikt, kraftfullt och väl utfört.
Efter slutsignalen var Isaksson lättad. Han konstaterade att motståndet, trots tabelläget och den stora förlusten nyligen, inte hade varit så enkelt att hantera som många kanske trodde på förhand.
– De var faktiskt bättre än väntat.
Segern fick dessutom extra betydelse eftersom den tidigare serieledaren Lidingö Gazoliners strax innan Bällstas match förlorade hemma mot Sollentuna Utveckling. Det öppnade dörren för Bällsta FF, som nu toppar serien på samma poäng som Lidingö Gazoliners men med bättre målskillnad och dessutom med en match färre spelad.
Tajt i toppen
Det är dock långt ifrån avgjort i toppen. Fyra lag finns inom en enda poängs avstånd, vilket gör att varje match framöver kommer att väga tungt. För Bällsta gäller det nu att hantera den nya situationen. Efter år av motgångar är laget inte längre ett gäng som jagar upprättelse underifrån. Nu är det Bällsta som jagas.
När sommarvilan börjar närma sig går det ändå inte att bortse från utvecklingen. Det lilla kvarterslaget som representerar den anrika föreningen i Bällsta har vuxit till sig och gör det med besked. Från bottenplaceringar till serieledning i division 7 är steget stort och för Bällsta FF är det ett tydligt tecken på att föreningen är på väg åt rätt håll.
Frågan är om kommunen också har noterat utvecklingen. För om Bällsta FF fortsätter på den inslagna vägen kan det snart behövas mer än sportsliga hyllningar. Då behöver också faciliteterna på Bällstaberg IP motsvara en förening som växer, lockar engagemang och nu dessutom toppar serien.
