Från krigets skugga till SM-guld

Av Jonny Andersson

Ett nytt liv i Vallentuna och en oväntad triumf på brottningsmattan – Andrii Kholiava berättar om flykten från Ukraina och sin kärlek till sporten.

När Andrii Kholiava flytt hemlandet via buss till Polen och färja till Sverige och slutligen nått Stockholm tog han andra dagen kontakt med en brottningsklubb. Nu två år senare bor han i Vallentuna och har ett färskt SM-guld i fristilsbrottning.

Med tolkhjälp av Maria Sechyna, konståkningstränare och koreograf i Vallentuna konståkningsklubb, får vi en intervju med 26-åringen från Rivne i västra Ukraina som sedan två månader bor i Vallentuna.

Blessyrer i pannan, smala ben och kraftig överkropp gör det, trots kavajen, solklart att Andrii Kholiava är en brottningsatlet. Via internet tog det honom två dygn i Sverige att komma i kontakt med brottningsklubben BK Athén på Bondegatan, Södermalm. En vecka senare tränade han för Hans Lindahl och Isak Östlund.

Inte bäst i Ukraina

I Ukraina var han någonstans 5–10 på rankingen i sin viktklass, 70 kilo. I SM-debuten 2023 tog han brons. Nyligen, under SM-veckan i Luleå, ”bollade” han med motståndarna och vann samtliga sina matcher på teknisk överlägsenhet, 10–0.

Enligt Isak Östlund är Andrii ”enormt explosiv, väldigt stark fysiskt, men uthålligheten kunde varit bättre.”

Andriis kontring, följt av ett leende, får Maria Sechyna att skratta.

– Varför hålla på längre än man behöver när två minuter räcker, säger han och blir åter ödmjuk:

– Jag är jätteglad att jag fått möjligheten att träna och tävla för Athén.

FLYDDE KRIGET. Efter 16 år som brottare var Andrii Kholiava fast besluten att hitta en klubb när han nått fram till Stockholm. Senast toig han SM-guld för BK Athén. Foto: Roffe Andersson

Flydde direkt

Två veckor innan Ryssland, den 24 februari 2022, inledde sitt invasionskrig i Ukraina talade Andrii med en vän i Stockholm som tyckte att Andrii skulle komma till Sverige. När invasionen var ett faktum tvekade han inte att fly. 26 februari var han ute ur Ukraina.

Har du dåligt samvete för att du inte är kvar och försvarar Ukraina?

– Nej.

– På grund av mina livsvärderingar vägrar jag att ta vapen i min hand och kan inte tänka mig att döda eller skada någon, utvecklar han.

Han har vänner som stupat i kriget, daglig kontakt med sin familj som är kvar i hemlandet. Rysslands aggression och avsikt kan han omöjligt förstå. Han ruskar på huvudet samtidigt som han konstaterar att politik inte är hans grej.

– Jag har som volontär jobbat för Röda Korset för att hjälpa mitt folk i Ukraina. Det är så, och psykologiskt som jag bäst kan hjälpa till.

Volontärarbete

Att hjälpa till ligger Andrii Kholiava varmt om hjärtat. Han har en önskan att arbeta inom sportens värld, gärna som personlig tränare och på privat basis är han det i dag. Genom Svenska kyrkans språkkafé på Medborgarplatsen kom han i kontakt med en mor vars son drabbats av corona. Som gentjänst för att Andrii nu hjälper sonen att träna har hon ordnat med Andriis boende i Vallentuna.

Som andra som flytt krigshärjade Ukraina försöker Andrii träffa landsmän för att umgås och prata av sig oro och söka hopp. Han har ingen önskan att vända tillbaka till Rivne, utan skulle hellre se att familj och vänner fick möjlighet att komma till honom. Han har tagit till sig av vänlighet och människosyn som han upplevt att svenskar har. Nyligen fick han med Svenska kyrkan hjälp att åka snowboard i Åre under några dagar.

– Jätteroligt. Bra träning, säger han och spricker upp i ett leende.

Älskar träning

Och tränar gör han. Alltid. Hans mornar innehåller en timmas läsning, psykologi och romantik. Innan frukost springer han och på eftermiddagarna, efter att han hjälpt den i dag 17-åriga pojken med träning, tar han sig kommunalt till BK Athéns klubblokal för cirka tre timmars träning och rehab. Han tränar sex dagar i veckan, i träningsschemat ingår dessutom en hel del simning, med mera. Tillbaka i Vallentuna somnar han ovaggad.

Vill du brottas för Sverige internationellt?

– Jag har förstått att det är en krånglig juridisk process att bli medborgare, så det är ingenting jag tänker på. Men kunde det ske skulle jag uppskatta det, säger Andrii Kholiava.