Vallentuna BK:s hopp om division 3 är i spillror efter 0–1 mot Roslagsbro IF, trots total dominans på planen. Den här ingressen hade aldrig blivit skriven utan istället översvämmats i dur – om fotboll varit logiskt och minsta lilla baserat på rättvisa. Det är magstarkt att tala om annat än att VBK var klasser bättre än motståndarlaget Roslagsbro.
– Fotboll går ut på att göra flest mål. Det gör Roslagsbro, säger VBK-tränaren Pelle Hyppel och försöker hålla god min, men vill nog helst av allt gå upp i atomer.
Hemsk inledning
Flera svenska landslagsspelare nämnde efter 2–2 mot Slovakien i fredags att ”sådan är fotbollen”. Detta med anledning av att total dominans och 2–0-ledning kokades ner till bara 2–2.
Vad ska då sägas om 0–1 på Vallentuna IP i lördags?
Hemmalaget fick en katastrofstart. Matchklockan hade tickat in på femte minuten när gästerna fick en frispark långt ut på vänsterkanten. Inlägget skarvades mot ett givet mål när Lorenz Esposito, VBK:s mittback, reflexmässigt sträckte upp handen för att stoppa bollen. Resultatet? Straff, utvisning, 0-1 – en mardrömsstart.
ELAK TACKLING. Trots att han försökte och fick kylsprej på foten två gånger kunde Partina Basosila inte spela i andra halvlek och där tappade VBK en normalt sett het avslutare. Foto: Roffe Andersson
Det gnälldes på publikplats om detta, men 98 av 100 hade reagerat på samma sätt. Det är en reflex som ytterst få har förmåga att värja sig från.
Som i fjol
För ett år sedan, 28 oktober 2023, jagade VBK gruppseger i kvalet hemma mot just Roslagsbro. Då tvingades VBK spela andra halvlek med en man mindre och vann ändå med 2–1. Det hade behövts ett par mål till för division 3-avancemang den gången.
Nu blev det 89 minuter, stopptid inräknat, med tio utespelare.
Ändå dominerade VBK fullständig. Det var ett lag på plan.
NÄRA. Varenda VBK:s spelare hade möjlighet att bli poängräddare. Adam Ringh fick sista chansen och hade då varit på plan i några minuter. Foto: Roffe Andersson
– 10–1 i målchanser och det kunde blivit 5–0. Jag kan inte begära mer av spelarna. De gör en otrolig insats, säger Pelle Hyppel.
VBK-tränarens räkning är i underkant. VBK skapade mer än tio målchanser, men han vill hellre tala om inställningen.
Hyllar prestationen
– Jag vill hylla spelarna som mer eller mindre pulveriserar ett lag som tagit 25 poäng i division 3. Vi gör det med tio man... i 89 minuter. Prestationen är ruskigt stark och troligen är det många många år sedan ett seniorlag i Vallentuna levererat på ett sådant sätt.
Bara det elementära saknades. Mål. VBK hade det mesta emot sig: rumpor, tåspetsar, fingertoppar, kryssribbor, centimeter, en söndersparkad målskytt (Partina Basosila) och enligt hemmalaget handssituationer vid ett par tillfällen.
TOMHET. Lagkaptenen Adam Gillberg upplevde tomhet och uppgivenhet efter förlusten. Foto: Roffe Andersson
Utan mindre fadd smak i munnen, konstaterade Hyppel att lagledningen i Roslagsbro bad om ursäkt efter slutsignalen.
Ingen optimism
Två omgångar återstår, alla resultat måste gå VBK:s väg. Pelle Hyppel förmår inte gräva fram någon optimism.
– Det känns långsökt att vi spelar i division 3 nästa år.
Under intervjun med Hyppel har lagkaptenen Adam Gillberg tålmodigt väntat.
Varenda fråga känns urbota dum. Frustrationen syns.
– Tråkigt. Tomt. Uppgivet.
Vad händer i huvudet med en spelare utvisad och hela matchen kvar?
– Det blir en omställning från det som var matchplanen. Vi visar att vi är starka, men... det handlar om att göra mål, säger Adam Gillberg.