De rycker ut först – när blåljuset dröjer

Av Victoria Rubinsson

När varje minut räknas kan hjälpen nu komma från närmsta Vallentunabo. I kommunen tränas nu de första nio personerna upp för att kunna agera vid olyckor i väntan på räddningspersonal.

I det lugna övningsområdet i Okvista hade brandförsvaret i lördags den sista utbildningen av tre för Vallentunas första civila insatspersoner, så kallade CIPs. Totalt var nio Vallentunabor med i första omgången och i Stockholms län är Vallentuna först med satsningen.

– Vi var rätt sena ut med datumet så vi är glada att vi fick nio, säger Per Gustafsson, verksamhetsledare på Brandskyddsföreningen. Deltagarna har haft lite mer teori med första hjälpen och sjukvård och i dag ska de ut och testa det de har provat och lärt sig.

DEL TRE. Per Gustafsson, verksamhetsledare på Brandskyddsföreningen var glad över att de i första omgången fyllde nio platser av 15. Foto: Victoria Rubinsson

Inne i lektionssalen har alla fått varsin väska med förstahjälpenutrustning som varselväst, första hjälpen-kit, värmefilt och varningspuckar.

– Det är otroligt roligt att Vallentuna är först i Stockholm med det här. Det ska ni vara malliga över, säger Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen och initiativtagare till konceptet.

FÖRST. Vallentuna är först ut i Stockholms län med civila insatspersoner, något Mats Björs, generalsekreteraren för Brandskyddsföreningen, tyckte kommunen skulle vara malliga över. Foto: Victoria Rubinsson

Nationell satsning

Den nationella satsningen på civila insatspersoner leds av Brandskyddsföreningen och sker i samverkan med Storstockholms brandförsvar och nu även Vallentuna kommun. CIP går ut på att frivilliga personer från kommunen får utbildning, utrustning och via larm från SOS alarm kan agera vid olyckor och bränder. Syftet är att minska tiden till första insats, särskilt i glesbygd där avstånden är längre. I Vallentuna vänder sig satsningen till en början till glesbygden men på sikt är tanken att hela Vallentuna ska ha civila insatspersoner. Maria som bor i Gillinge var på plats för den sista delen av utbildningen till CIP:are.

UTBILDNING. Dagen började i lektionssalen innan det var dags att praktiskt testa alla kunskaper deltagarna fått vid tidigare tillfällen. Foto: Victoria Rubinsson

– Jag är den enda som inte har ett coolt yrke som alla andra här. Jag jobbar med IT. Jag ville egentligen bli ambulansförare. Det här blev så nära det jag kan komma i mitt liv. Att kunna hjälpa till och veta hur man gör, säger Maria och tillägger:

– Sen har jag fått nya kompisar.

I en bil på övningsområdet hade en person fått hjärtstopp och två CIP:are fick testa sina kunskaper. Tommy Hellström var först på plats och fick ut personen ur bilen innan han påbörjade HLR. Efter en liten stund kom även CIP:aren Yosef Amer och hjälpte till.

Hur kändes det där?

– Det kändes bra, det var lite adrenalin, svarar Yosef efteråt när brandmännen hade kommit till platsen i det fiktiva senariot.

LÄRANDE. Efteråt diskuterade de agerandet och lyfte vad som gjordes bra, vad som är bra att tänka på och andra funderingar kring situationen. Foto: Victoria Rubinsson

Var det självklart för dig att söka utbildningen?

– Jag kommer ihåg att det kom ut i media för något år sedan och att man hade det här på gång. Så fick jag upp det i sociala medier att nu ska vi testa det och då anmälde jag mig. Om alla kan HLR, och alla kan något litet som att stoppa en blödning och påbörja livräddning då har man kommit ganska långt, svarar Yosef.

75 000 CIP:are

Först på plats i det fiktiva senariot var Tommy Hellström från Frösunda. Han har i över 20 år jobbat som pilot för ambulanshelikoptern i Stockholms län och har sett senariot många gånger i sitt jobb.

– Men det är något helt annat att komma själv. När man åker i en privat bil och kommer till en trafikolycka, det är något annat. Man är inte beredd, nu är man lite beredd eftersom man fått ett larm men det är svinbra, säger han.

ADRENALIN. Efter livräddningsförsöket kände CIP:aren Yosef adrenalin. En viktig del i utbildningen är även att tänka på sin egen säkerhet och att inte utsätta sig själv för risker vid olyckor. Foto: Victoria Rubinsson Foto: Victoria Rubinsson

Brandskyddsföreningen och landets räddningstjänster vill att det ska bli 75 000 civila insatspersoner till 2030. För att anmäla sig gör man en intresseanmälan på Brandskyddsföreningens hemsida.