Årets största mathelg står för dörren. Veckan före jul går försäljningen upp med 34 procent, jämfört med en vanlig vecka. Samtidigt ökar matpriserna. Förklaringarna är flera. Bland annat handlar det om ökade råvarupriser, den gröna omställningen och att det är ont om mjölk i Europa.
– Vi har en ökad efterfrågan på grädde, ost och smör, då behöver vi mjölk och då stiger mejeripriserna rejält, berättar Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.
Till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro brukar matpriserna inte stiga inför vinterns storhelger.
– Nej, det ser faktiskt inte ut så när man tittar bakåt på tidigare år. Rent krasst så hinner butikerna inte märka om varorna till jul och nyår. Eftersom försäljningen är större än vanligt vill butikerna dessutom få in folk som handlar, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen.
Han grundade matpriskollen år 2010. Innan dess hade han jobbat på olika producentföretag. I år har matpriserna stigit i december och de kommer att fortsätta stiga. Maten vi har på julbordet har ökat extra mycket. Julbordet har blivit 6 procent dyrare på ett år, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet, enligt Matpriskollen.
– Vi har undersökt 100 storsäljare till julen och prisökningen är i snitt sex procent, men skillnaderna är stora och chokladaskarna ökar över 20 procent, medan rödbetssallad minskar med 5 procent, berättar Ulf Mazur.
Orsaken till de höjda livsmedelspriserna är flera. Priset på kaffe och choklad har ökat som en konsekvens av högre råvarupriser. Det hänger i sin tur ihop med klimatförändringarna. Cirka 40 procent av allt kaffe produceras i Brasilien och när skördarna där minskat på grund av torka, så ökar råvarupriset.
– Priset på råvarubörsen sätts några månader innan det slår igenom på butikspriset och är mycket en spekulation om hur skördarna kommer att bli. Om det blir en bra skörd då går priset ner. Den senaste månaden har det gått rakt upp för kaffe, berättar Ulf Mazur.
Den senaste tiden har också mejeripriserna gått upp rejält. Priset styrs både av ökad efterfrågan på mjölk och vad producentföretagen betalar till bönderna. Mängden mjölk minskar i Europa och räcker inte till den efterfrågan som finns på bland annat smör och grädde.
– Arla är exempel på ett mejeriföretag som finns i flera länder. Nu tar man in den gröna omställningen i mjölkproduktionen, sätter upp solpaneler och gör olika saker som främjar biologisk mångfald. Det kostar och då behöver bönderna mer pengar för att ha råd att göra det. Sedan har vi avgifterna för förpackningar som också ökat. I Sverige har vi ett producentansvar att återvinna förpackningarna. Sammantaget gör detta att priset på mejeriprodukter ökar, förklarar Ulf Mazur.
Höjda räntor och höjda hyror är också sådant som påverkar både lantbrukare och butiksägare.
Även om det är många faktorer som påverkar priset på en vara så är det till syvende och sist i sista ledet, matvarubutiken, som priset sätts. Och det är här vi som konsumenter har möjlighet att påverka, genom att välja vilka butiker vi handlar i.
– Om vi som konsumenter inte reagerar, då trycker handlarna upp priset. Samtidigt, om vi vill att maten ska finnas i en butik nära, då behöver vi vara beredda att betala lite mer eftersom en mindre volym gör att det kostar lite mer. Tar man in ett stort antal av ett mindre sortiment, som till exempel Lidl, då kan man hålla låga priser.
Matpriserna har generellt ökat med 2-3 procent det senaste året. Det är en normal ökning, enligt Ulf Mazur.
– Det som gör att vi tycker att det är så dyrt är att priserna har ökat 25 procent på inte ens tre år och när priser väl har gått upp är de svåra att få ner, säger Ulf Mazur.
Hur ska man som konsument tänka inför julhandeln?
– Ta medvetna beslut. Håll utkik efter det du vill handla. Var multilojal till flera butiker. Jämför laxen, sillen, potatisen och skinkan och utgå från extrapriserna. Handla med huvudet och handla inte hungrig, tipsar Ulf Mazur.