Oklart vem som får ta pandemi-kostnaderna

Av Anneli

INGEN VANLIG VERKSAMHET. En förenings kostnader består av mer än planhyra och tränarkostnader. Avgifter från aktiva ska täcka andra former av löpande utgifter också.
Foto/arkiv: HEGE HELLSTRÖM

Tufft för föreningarna när aktiva och anhöriga vill ha tillbaka betalda avgifter

Vem kommer att få stå för kostnaderna när pandemin blåst över? Blir det de aktivas föräldrar, föreningslivet eller kommunen?

Just nu ligger stora delar av idrottsverksamheten för barn och unga nere. Och alla inomhushallar i kommunal regi hålls stängda till 24 januari, på grund av pandemin. Samtidigt är terminsavgiften i många fall redan betald. Frågan är vem som ska stå för notan när aktiviteter ställs in. Är det föräldrar, föreningsliv, eller kommunen?

Kommer söka ekonomskt stöd
Ed Fontes är ordförande för Vallentuna Konståkningsklubb som har både skridsko- och konståkningsskola samt tävlingsgrupper på elitnivå. Han berättar att från tio års ålder tränar åkarna i tävlingsgrupperna fem-sex gånger i veckan. De betalar då en månadsavgift på cirka 2200 kronor per elev, vilket går både till de två heltidsanställda tränarna och till ishyra som föreningen betalar till kommunen.

Eftersom ishallen just nu är stängd, slipper föreningen betala ishyra och tränarna är permitterade på halvtid. Klubben kommer att ansöka om stöd för korttidsarbete och ingen kommer att behöva sägas upp.

Kostnaderna för ishyran är dock som minst under vintermånaderna, men bortfallet av inkomster är desto större. Träningar pågår fortfarande men ser annorlunda ut.
– Vi tränar med åkarna och vi kör extra fysträning på mark, men det blir mindre träning utan is. Ungefär hälften så många träningar som i vanliga fall, berättar Ed Fontes.

Hur tänker ni kring att föräldrarna betalar full avgift, fast flera träningar inte blir av?
– Föreningen måste betala sina räkningar. Förutom stöd för korttidsarbete kommer vi att söka kompensationsstöd från Riksidrottsförbundet för bortfall av inkomster. Men det är osäkert om vi får stöd. Om vi får tillräckligt stöd, får vi fråga medlemmarna om de tycker att vi ska behålla pengarna till verksamheten, eller om vi ska betala tillbaka en del av avgifterna, säger Ed Fontes.

"Vi tappade mycket när vi inte kunde ordna varken vår julshow eller vårt miniläger under trettonhelgen."

Skadligt för återväxten
Han tycker det bästa är att behålla pengarna i föreningen, eftersom varenda krona går till åkarnas träning.
– Cirka 60 procent av våra kostnader betalas av våra medlemmar och 40 procent kommer från externa källor, som sponsring, våra shower och våra läger. Vi tappade mycket när vi inte kunde ordna varken vår julshow eller vårt miniläger under trettonhelgen. Men om vi nu får in pengar för det vi söker, går vi hyfsat ekonomiskt oskadda från detta.

Det som oroar honom mer är att några äldre tonåringar, som på grund av restriktionerna inte kunnat träna ordentligt på flera månader, har slutat som tävlingsåkare och att anmälningarna till skridskoskolan som brukar ligga på 120 elever, nu har betydligt färre anmälda.
– Den största skadan för föreningen långsiktigt är om vi istället för 120 får in kanske 70 elever. Det har betydelse för återväxten i föreningen. Det är också mycket tråkigt när tävlingsåkare slutar mitt i tonåren, säger Ed Fontes.

Öppet utomhus igen
Petri Peltonen är chef för kultur- och fritidsförvaltningarna i Vallentuna kommun. Han berättar att Vallentuna IP varit öppen för allmänheten, men inte för organiserad verksamhet. Däremot har Vallentuna Hockeys A-lag, som räknas som elitverksamhet, kunnat fortsätta.
– Från den 18 januari öppnade utomhusanläggningar i hela regionen för icke organiserad idrott. Smittskyddsläkaren har öppnat upp för att det är okej med idrott inomhus i mindre grupper från den 25 januari.

När det gäller frågan om att få tillbaka redan betalda avgifter för verksamhet som ställts in, säger Petri Peltonen:
– Vi jobbar mot föreningarna, så det är inte vi som har kontakt med föräldrar och aktiva. Föreningarna bestämmer hur de vill göra. Fritidsnämnden har fattat beslut om att föreningarna har rätt att behålla aktivitetsstödet även om det är lägre än 2019. Dessutom behöver de inte betala för anläggningar de inte använder.