”Super-Bosse” inledde VBK:s årsmöte

Av Jonny Andersson

Kan lilla Rö IK och Djurgården så kan Vallentuna BK. Det var underförstått vad Bosse Andersson, Djurgårdens sportchef, förmedlade när han kickade i gång VBK:s årsmöte.

Likheterna är många och olikheterna ”astronomiska” mellan Bo Anderssons moderklubb Rö IK, Vallentuna BK och Djurgården – Sveriges mest merittyngda klubb, enligt honom (han begränsade sig dock till fotboll- och hockeyguld).

På väg till förra veckans gästframträdande i Vallentuna kulturhus tog ”Super-Bosse” en omväg, nostalgitripp, via Rimbo, Frösunda, Lindholmen och mindes föreningar Rimboklubben mötte i hans ungdom.

– I Rö samlades vi barn och ungdomar runt fotbollen. Det gör ni väl här i Vallentuna också.

Ökat medlemsantal
Innan han tog plats på scenen, konstaterade Bosse att han passerade Vallentuna när han värvats från Vargarna, Norrtälje, till Väsby och det var där hans spelarkarriär tog fart 1989. Han fick en helt okej allsvensk karriär i AIK och Djurgården, tvingades sluta i förtid på grund av skada och det är som sportchef i Djurgården han är en av svensk fotbolls mer hyllade ledare.

I beskrivningen av resan som sportchef, från 2013 och fram till dags dato, berörde han vägval Vallentuna BK står inför. Liksom i DIF har antalet medlemmar och aktiva ökat senaste åren. ”Det måste ni ta vara på”, menade han. Hans DIF lider brist på ytor för att spela och träna fotboll. Han gissade att VBK har det bättre, dock visar statistik att Vallentuna kommun har få ytor i förhållande till jämnstora kommuner i landet.

Därför ser VBK:s styrelse ett halmstrå att greppa i och med Liberalernas vallöfte om att strida för fotbollshall på Vallentuna IP. Den skulle betyda mycket, enligt ordföranden Mattias Ödlund.

– Vi har bra faciliteter på IP och på vardagar hålls konstgräset fritt från snö. Men vi kan inte ha mindre barn och ungdomar i utomhusträning vintertid, de håller inte i gång på samma sätt som juniorer och seniorer. En hall skulle förenkla mycket, även sommartid. Tid skulle frigöras i andra, mindre sporthallar, säger Mattias Ödlund.

En klubb
Ett av Bosse Anderssons tidiga initiativ var att skapa en klubb, innefattande herr-, dam-, flick- och pojklagsspelare. Djurgården skulle stå enat med gemensam styrelse var hans uppfattning. Den frågeställningen står dam- och herr-klubbarna inom Vallentuna BK inför. Om knappt 50 åhörare lyssnade på Bosse Anderssons argument för ”en klubb”, lär herrklubben ta damklubben i hand. Det finns även tecken på att styrelsen i Vallentuna BK DF förordar återförening. Där talas det nu om 1+1=3.

Samtidigt som Super-Bosse stred för ”vi-känsla” inom DIF tog han och styrelsen tag i ekonomin som enligt honom var minst sagt skakig 2013. Redan 2016 gavs förutsättningar att lyfta anläggningen vid Kaknästornet. Steg för steg gav han sig mandat att sportsligt och ekonomiskt utveckla klubben till var den är i dag. Värva bra billiga spelare – sälja dem dyrt. Investera när det finns eget kapital, etcetera. I år ska DIF investera i fräsch omklädningsbyggnad, pengarna kommer från herrlagets framgång i Europaspel förra säsongen.

När Super-Bosse dribblar med 50 miljoner i sponsorintäkter, 78 miljoner i matchintäkter och omsättning på 315 miljoner, blir jämförelsen med VBK bara svindlande och irrelevent. Djurgården har 25 000 medlemmar, VBK cirka 850, men det är tillvägagångssättet som kan bli relevant för en stegvis utveckling av fotbollen i Vallentuna kommun.

Jonny Andersson
jonny@vallentunanya.se