Vallentunalag längtar till Eken Cup

Av Jonny Andersson

Eken Cup är en av svensk handbolls mest hyllade traditioner och Vallentuna HK skickar närmare hundra spelare, i sju lag, till nästa veckas fest på Gubbängsfältet i söderort.

En av de viktigaste frågorna inom Vallentuna Handbollsklubb är just nu: Har vi koll på tältet?

Allt talar för att klubben har det. Tältet är viktigt, oavsett brännande sol eller strilande regn – därmed spelare med lera från fotknölarna till håret.

I tältet undkommer man nederbörd, kanske inte storm men däremot stekande sol. Där kan spelare och ledare inta energi mellan matcherna och där skapas klubbgemenskap.

Handbollsfamilj
– Eken Cup är en upplevelse, säger Sofia Ledberg, lagledare i P11, som upplevt många cuper på plats och nu har sonen, Ivar, i det unga pojklaget. Innan dess var det äldre sonen, Joel Knöchel, 18 år, som spelade. Han tränar nu P11 och P13.

Att cupen spelas utomhus är grejen. På kompakt sammanlänkade planer (64 i varierande storlek).

Underlaget är allt annat än jämnt som tarkettgolv i sporthallar, eller minutiöst klippt som tennisgräset på Wimbledons centercourt.

– Tuvor och ojämnheter. Just därför är Eken Cup roligt, säger Joel Knöchel.

Casper, spelare i P13, adderar att det roliga är att möta lag från andra delar av Sverige samt lag från andra länder.

P11- och Caspers P13-lag tränar denna kväll i sporthallen. Innan cupstarten ska de få ett par grästräningar.

– Det är bra, konstaterar han.

F12 grästränar
Ute på Snapptunafältet hittar vi knappt hälften av flickorna i F12.

Ett uppsluppet gäng som trots att flera tagit ledigt för Nationaldagen kör andra raka träningen på gräset.

– Förra året hade vi fler träningar här, säger Towe. Det behövs för att vänja sig.

Tjejerna oponerar sig när regn kommer på tal. Ebony slipper gärna spel i lera, med leriga händer och risk att glida runt i sörja. Gräs är tillräckligt halt ändå, menar hon.

– Det kan bli kul i lera, kontrar Towe som är både målvakt och utespelare.

Viktigast är ändå att få spela cupen igen.




Debut i fjol
F12-laget debuterade 2022 och minns ”allt runtomkring”. Och inte minst att Gustavsberg besegrades, för det är ett lag de genom åren haft många dueller mot.

Inspel på linjen blir första övningen med lagledaren Jonas Jateus mellan stolparna. Till en början hinner han inte med när tjejerna bryter sig loss på linjen. Nella hittar krysset, Liva drar in en boll vid hans vänstra stolpe och när Filippa och Ebony sätter sina nästa avslut, får han acceptera psykningar.

– Sammanhållningen är jättebra, flera är skolkamrater i Bällstabergsskolan. Vi har 14 spelare. Den här säsongen blev vi tvåa i seriespelet och avancerade till nivå 2 i Stockholm.

– Vi blev även tvåa i B-slutspelet av Västerortscupen och blir allt bättre. Det blir roligt att se vad laget kan göra nu. Vi spelar fyra matcher på fredagen, sedan blir det a- eller b-slutspel på lördag och söndag, säger Jonas Jateus som slutligen tar av sig solglasögonen för att om möjligt ta fler skott.

– Skriv att vi alltid är bäst i andra halvlek. Alla matcher borde bestå av bara andra halvlek, för den vinner vi. Vår tränare Evelina Eriksson har sett till att vi har bäst fys och kondition.

– Skriv att vi fått beröm för försvarsspelet av andra lag, ”beordrar” Nella och hon liksom övriga börjar nöta snabba kontringar, vilket på ojämnt gräs är trixigt om man måste studsa bollen i löpningen mot målet.

Jonny Andersson
jonny@vallentunanya.se