NYHETER 2020-12-04 KL. 10:30

Domstolsbeslut om nya bullerregler bakom hot mot byggen i Vallentuna

Av Anneli

Domstolsbeslut om nya bullerregler bakom hot mot byggen i Vallentuna

BULLER. En sänkning av bullernivån från Arlanda flygplats innebär att det blir svårt att få bygga nya bostäder.
Foto: ADOBE

Trafikverket: Vi följer lagen för att skydda Arlanda

Som Vallentuna Nya tidigare berättat vill Trafikverket införa ett nytt riksintresseområde för buller från Arlanda vilket kan betyda byggstopp i delar av Vallentuna.

De skärpta regler för buller innebär en ny maximal bullernivå i anslutning till bostad som sänks från 70 till 65 decibel. Trafikverket menar dock att man inte haft något val:
– Det är inte vi på Trafikverket som har infört bullerbegränsningen, utan den fanns redan i och med det miljötillstånd för Arlandas verksamhet som kom för ett antal år sedan, och som vi som myndighet bör följa för att skydda anläggningen, säger Rami Yones, samhällsplaneringschef på Trafikverket.

I området för lågfartsflyg ska mindre inrikesflyg gå på låg höjd, så att de inte stör jetplanen som flyger högre upp.

Domstolsbeslut
Eftersom det nya lågfartsområdet kommer tillsammans med en skärpt bullerbegränsning om 65 decibel istället för de 70 decibel som gällt tidigare, påverkar det var bostäder kan byggas. För Vallentunas del innebär det att långtgående byggplaner om 5640 nya bostäder nu är hotade – bostäder som Vallentuna sagt att de ska bygga i och med Sverigeförhandlingen, som innebär att staten medfinansierar utbyggnaden av Roslagbanan in till Stockholms city, mot att fler bostäder byggs längs med stationerna.

När Trafikverkets förslag landade på kommunens bord tidigare i höstas, reagerade därför både tjänstemän och politiker starkt. Parisa Liljestrand, kommunstyrelsens ordförande, reagerade bland annat mot att Trafikverket går på Naturvårdsverkets linje om att 65 decibel ska gälla som bullergräns, istället för 70 decibel.

Trafikverkets Samhällsplaneringschef, Rami Yones, menar dock att man som myndighet inte haft något annat alternativ, än att följa domen i mark- och miljööverdomstolen där domstolen sänker gränsen till 65 decibel. Detta gjordes redan 2014 när Arlanda flygplats fick ett nytt miljötillstånd.

– Både vi, Transportstyrelsen och Swedavia argumenterade för att 70 decibel skulle gälla, men då var det Naturvårdsverket och flera kommuner, däribland Vallentuna, som ville ha 65 decibel, och efter domen i mark- och miljööverdomstolen blev det så, berättar Rami Yones.

Unikt för Arlanda
Rami Yones säger att han förstår Vallentunas frustration.
– Sänkt decibelnivå blir en utmaning i den kommunala planeringen. Ingen annan flygplats i Sverige har dessa villkor för buller, utom Arlanda. Inte Landvetter, inte Malmö och inte Bromma, exempelvis. Majoriteten av lågfartstrafiken är inrikestrafik och den vill vi skydda för tillgängligheten inom Sverige.

Trafikverket ska nu gå igenom alla remissvar som kommit in på förslaget om ett nytt riksintresseområde för lågfartsflyg. Det kommer inte att komma något beslut i januari 2021 som Trafikverket sagt tidigare, utan senare i vår.
– Vi ska förmodligen också komplettera våra lågfartstexter kring detta. Någon exakt tidpunkt för beslut kan jag inte ge, säger Rami Yones och tillägger:

– Vi vill fortsätta att ha en bra dialog med kommunerna, hjälpa till att se att här kan ni exploatera, här kan ni växa. Det vill vi ha en dialog om i alla våra riksintressepreciseringar. Det är inte så att vi genomfört det här med tunnelseende, utan vi lutar oss mot lagstiftningen som hindrar Trafikverket att ta hänsyn till bebyggelseplanering i kommunerna.

Parisa Liljestrand tycker att ni hade kunnat vänta med att göra den här preciseringen för lågfartsflyget, eftersom framtiden för flyget är osäkert och vi nu är mitt i en pandemi. Vad är din kommentar till det?
–Jag tycker inte att vi ska vänta. Vi behöver anpassa oss till omvärlden och uppdatera vad som gäller. Jämfört med år 2008 har vi ett kraftigt minskat markanspråk till exempel. Vi utgår också från att flygets rörelser, alltså starter och landningar, minskar från 720000 till 540000 per år. Det har inget med corona att göra, utan med flygets utveckling i stort.