På torget i Vallentuna centrum står Sture Andréasson, 81, och Gudrun Sundberg, 84. Båda har kämpat tillbaka stora delar av den kommunikationsförmåga de förlorade efter stroke. Nu vill de kämpa för att fler ska få samma chans.
– Att leva med afasi innebär en ständig kamp för delaktighet, säger Sture.
Att återhämta sig efter en stroke är för många en lång och omfattande resa. Sture Andréasson är en av den tredjedel som drabbas av afasi efter att ha överlevt en stroke.
– Efter att jag fick afasi kunde jag till en början inte ett ord. Jag fattade ingenting, och det gjorde mig arg. Sedan dess har jag lärt mig att prata mer och mer. Jag brukar säga att jag fått ett nytt liv sedan jag lärde mig prata igen.
Gudrun fyller i:
– Man kan drabbas väldigt olika efter en stroke. Man kan bli stum eller få kramper i kroppen. Vissa får halvsidesförlamning i ansiktet också. Vi har klarat oss ganska hyfsat, och har lärt oss att kommunicera igen.
AFASIDAGEN. Sture Andréasson och Gudrun Sundberg har båda kämpat sig tillbaka efter stroke. Nu vill de att fler med afasi ska få samma chans till rehabilitering. Foto: Loke Johansson
Rehabiliteringen är långvarig, ofta livslång. Många blir isolerade, och 50–70 procent drabbas också av depression enligt Afasiförbundet.
Afasi innebär – enkelt förklarat – svårigheter med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. Det kan vara svårt att prata, skriva och förstå talat eller skrivet språk.
– Ibland får man stress av att man kanske inte har jobb eller har dåligt med pengar, och så har man afasi och fattar ingenting om hur livet har blivit. Det är därför många mår dåligt, säger Sture.
Fler logopeder
Nu kräver Sture och Gudrun att fler logopeder anställs inom primärvården.
– Man måste få hjälp att prata igen, annars blir man ensam. Därför ska det finnas fler logopeder i primärvården, säger Sture.
Logopeder är de som har kunskap att behandla afasi, ge språklig träning och psykosocialt stöd. Kontinuerlig logopedrehabilitering är avgörande för delaktighet och för att förebygga psykisk ohälsa och suicid, enligt Afasiförbundet
– Det går att öva upp sin förmåga att tala igen, men man behöver medhjälpare, säger Gudrun.
Problem på lansbygden
Tillgången till logoped varierar kraftigt. I många delar av landet upphör träningen när patienten skrivs ut från sjukhuset, särskilt på landsbygden.
För att stötta andra ordnar Sture och Gudrun träffar för personer med afasi varje månad på Träffpunkten i Vallentuna.
– Vi sitter och pratar och frågar varandra saker. Hur mår du? Vad har du gjort den här veckan? Och så får man ordning i huvudet, säger Sture.
– Det är väldigt viktigt för oss att andra får hjälp. Det kom nyss en ung kille hit som bara sa ”hjälp”. Nu har vi bjudit in honom så han kan träna med oss, säger Gudrun.
Afasi uppmärksammades lite extra 10 oktober, känd som den nordiska afasidagen.