10 ton vita firrar ska upp ur Vallentunasjön

Av Daniel Bergholm

För att åtgärda de problem som länge funnits i Vallentunasjön har Vallentuna kommun tillsammans med Täby kommun beslutat att det ska reduceringsfiskas 10 ton vitfisk.

Enligt fiskaren John Kärki är det bra att det tas upp vitfisk, men att siffran inte är särskilt hög för en produktiv sjö som Vallentunasjön.

– 10 ton låter inte som speciellt mycket för en sjö som Vallentunasjön, säger han.

Under många år har Vallentunasjön varit övergödd och att den fortfarande är det råderdet inga tvivel om. Som ett delmål för att fortsätta arbetet med att återställa sjön kommer en leverantör under åtta veckor i vår att ha i uppdrag att få upp minst 10 ton vitfisk och att tömma de 14 bottengarnen i sjön där fisken finns.

John Kärki, fiskevårdare på Sportfiskarna och en aktiv fiskare i sjön, har märkt av att den blivit bättre allt eftersom rätt åtgärder sätts in.

– Det har blivit bättre siktdjup och rovfisk såsom abborre uppvisar en bättre kondition vilket är en tydlig effekt av en förbättring. Nu känns det som att kommunen ändrat inriktning och jobbar med källorna till övergödningen, säger han och fortsätter:

– Problemet med mycket vitfisk är att det blir bioturbation. Vitfisken bökar mycket på botten och tar fram massa näringsämnen, vilket skapar problem, säger Kärki.

I upphandlingen som tidningen tagit del av står det att kostnaden för uppdraget kan variera med anledning av mängden vitfisk som kan tas upp.

Vid utfallet att minimimålet på tio ton vitfisk tas upp blir kostnaden 365 000 kronor exklusive moms, men skulle man komma upp i 15 ton vitfisk blir kostnaden 540 000 kronor exklusive moms.
Att ta itu med vitfisken ser John Kärki som en del av ett långsiktigt arbete att förbättra sjön.




I och med att Vallentunasjön är en slättlandssjö med naturligt näringsrika marker runt omkring, finns det problem som har orsakats naturligt.

– Tillsammans med en extern påverkan från åkermark så är det en hög belastning på sjön. Men det är bra att de skiftar fokus till naturlig vattenvård, för att strypa tillflödet av näring och inte som de gjorde förut med trålen, säger Kärki.

Men han vill nu snarare lyfta det positiva med utvecklingen av sjön, än det negativa som varit.

– Om man ska klassa sjön når den inte god ekologisk status idag enligt EU-direktivet, men det betyder inte att allt är dåligt. Det är fortfarande bra fiske, mycket och bra fisk, säger han.

Enligt John Kärki finns det utöver uppfångandet av vitfisken fortfarande en del punkter som behöver åtgärdas.
Han listar de fyra viktigaste:

– Återskapa våtmarker runt sjön.
– Stärka kantzonerna vid åkermarken, buskar och träd som binder näringsämnena.
– Man borde återställa de ekologiska funktionerna i avrinningsområdet för att förbättra statusen på sjön.
– Återskapa lekområden för rovfisk.
Att återskapa just lekområden för rovfisk är något som John Kärki själv kommer vara delaktig i till hösten.

– Då ska vi öppna upp två dammar mellan Norrviken och Vallentunasjön. Allt tillsammans kommer ge effekt. Man kan se vitfisken som en delåtgärd, men någonting som tar 100 år att förstöra, får man inte tillbaka på 10 år, säger han.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se