Av Victoria Sid
I april skrev Vallentuna Nya om Anna-Greta Rehnman, 92, vars bostadsrättsförening satte stopp för henne att få en trapphiss. Men efter lång väntan och en medlemsstämma har hon nu fått grönt ljus.
– Det känns jättebra. Vi fick gå hem och fira med en kopp kaffe, säger vännen Svein Tryti som hjälpt Anna-Greta att driva fallet.
På Rosengården i Vallentuna bor Anna-Greta Rehnman och det har hon gjort i 24 år. Men med åldern har trappan upp till hennes lägenhet blivit ett hinder. Hon blev beviljad en trapphiss av kommunen men när montörer var på plats vid trappan satte bostadsrättsföreningen stopp. Och utan hiss hade det blivit svårt för Anna-Greta att bo kvar.
– Börja flytta när man är över 90 år. Var flyttar man? Jag får inte komma till något vårdhem för jag är inte så sjuk och då vet jag inte var jag ska ta vägen, sade hon till tidningen i april.
Under våren har Anna-Gretas vän Svein hjälpt henne att driva frågan om trapphissar. Efter Vallentuna Nya skrev om händelsen har duon samlat in namn från grannar och krävt en medlemsstämma där frågan skulle tas upp. Den 11 juni blev stämman äntligen av och trapphissar blev åter igen okej att sätta upp.
– Det var väntat att det skulle gå igenom men nu äntligen är det slut. Det har varit jättemycket jobb och jättemånga nätter som jag legat och tänkt på trapphissar och inte kunnat somna om, säger Svein.
INTE GE UPP. Från vårens kamp har Svein fått flera lärdommar. "Man ska inte ge upp och när man slåss vidare måste man ta reda på vad som gäller och inte", säger Svein. Foto: Roffe Andersson
Uppskattad kamp
Han tror att många uppskattar engagemanget som gjort skillnad för både Anna-Greta och andra i behov av trapphiss i bostadsrättsföreningen.
– Det här är både för de som behöver men även för de som vill veta att de i framtiden inte kommer vara tvungna att flytta. Det tror jag är minst lika viktigt som att veta att man själv kan få, säger Svein.
Redan samma vecka som medlemsstämman kontaktade Svein kommunen för att påbörja processen igen med att få trapphissen monterad. Men när det blir vet han inte än.
–Får vi den till efter semester blir det bra, säger Svein som känner sig nöjd och glad.