Chockhöjda priser på nya vagnar till Roslagsbanan

Av Anneli Leijel

Beställningen av de nya Roslagsbanevagnarna krymper från 31 till 10 nya vagnar. Ökade kostnader för Vallentunadepån och för utbyggnaden av elkraft på banan spär på kostnaderna.

Orsakerna är att kostnaden för varje x15p-vagn har ökat med 70 procent, att elkraftsutbyggnaden för hela banan är ett mycket större arbete än vad man tidigare tagit höjd för och att kostnaden för utbyggnaden av Vallentunadepån ser ut att öka.

I oktober 2023 började de första, nya x15p-vagnarna att rulla på Roslagsbanan. Sedan dess har fler och fler nya vagnar tagits i bruk. Från början var 22 tåg beställda. Sedan lades fyra till, så sammanlagt 26 tåg kommer till Sverige från Schweiz där de tillverkas. För att kunna byta ut samtliga gamla vagnar, och samtidigt kunna utöka trafiken som planerat, krävs totalt 57 nya tåg.

Men enligt det förslag som politikerna i trafiknämnden fattar beslut om den 21 januari (efter denna tidnings pressläggning) så kommer endast 10 nya fordon att beställas just nu – inte de 31 som fattas.

– Det ärende som nu går upp i nämnden hanterar budgeten för beställning av 10 nya fordon. Utöver det skulle det alltså behövas en ytterligare beställning på 21 fordon, för att få en flotta med enbart x15p-tåg, säger Elin Lindström, presskommunikatör på SL.

MER ÖPPET. Insidan på de nya tågen skiljer sig markant mot den tidigare versionen. Foto/Arkiv: Roffe Andersson

Slukar mer el

I budgeten på 5,3 miljarder som det nu beslutas om ingår kostnaden för tio nya tåg, men även kostnaden för att bygga ut Vallentunadepån, så att den ska kunna inrymma tågen. I budgeten ingår även att anpassa Roslagsbanans elförsörjning på banan så att den klarar trafikering med enbart x15p-tåg. De nya tågen som är mer kraftfulla och går snabbare har ett större strömuttag än de gamla tågen.

– En senare utökning med 21 fordon, så att det totalt beställs 31 fordon, skulle innebära en total kostnad på 8,3 miljarder för samtliga 31 fordon, strömförsörjning och utbyggd depå, berättar Elin Lindström på SL.

Anledningen till att trafikförvaltningen nu skjuter upp beställningen av vagnar beror alltså bara till viss del på att kostnaden för vagnarna ökat med 71 procent på grund av inflation, valutajustering och anpassning till krav för att fordonen ska kunna köra till city.

– När kostnaden presenterades tidigare hade vi inte fullt ut tagit höjd för den utbyggda elkraften. Nu har omfattningen av det arbetet blivit tydligare för oss, efter att vi har haft möjlighet att genomföra olika elkraftssimuleringar, förklarar Elin Lindström.

Utbyggnaden av elkraft på banan, för att klara de nya tågen, blir således ett större arbete än man först trodde.

– Att utbyggnaden av elkraft måste öka innebär en uppskattad kostnadsökning på ungefär1 miljard kronor, säger Elin Lindström.

Utbyggd depå kostar

När det gäller utbyggnad av tågdepån i Vallentuna, är den förenad med både risker och kostnader.

– Utbyggnaden av verkstadshallen måste genomföras utifrån de förutsättningar som den befintliga konstruktionen har. Man måste också planera byggarbetet på ett sådant sätt att projektet kan genomföras samtidigt som befintlig verksamhet i depån pågår, säger Elin Lindström och fortsätter:

– En fråga som vi också behöver hantera är att de kraftledningar som går över fastigheten behöver flyttas av ledningsägarna för att den planerade utbyggnaden ska kunna ske. Det pågår samarbete mellan oss på trafikförvaltningen, Svenska kraftnät och Ellevio för att ta fram en plan för detta.

Förutsatt att beslutet går igenom i trafiknämnden denna vecka, och därefter i regionfullmäktige, kommer de planerade 10 fordonen till Sverige mellan 2028 och 2030.

Måste bytas ut

SL anser dock att det är nödvändigt att byta ut alla gamla fordon till 2032 och hoppas på att de miljarder som saknas ska kunna skjutas till inför kommande budgetbeslut i regionfullmäktige i november 2025. SL konstaterar att x10-tågen är gamla och kräver mycket underhåll, vilket tidigare lett till problem med vagnbrist. Det är därför inte lämpligt att förlänga livstiden på dem.

– Vi ser helt enkelt inte att tågen kommer orka köra så mycket längre än till 2032, utan att underhållet blir väldigt omfattande och kostsamt.

Sprickbildningar har också påträffats i underredet på de gamla tågen.

– Det är inte någon fråga som innebär en akut risk här och nu, men på sikt innebär det att vi måste genomföra en del arbeten med tågen, säger Elin Lindström.