Därför är optimism ett mycket bra botemedel mot stress

Av Sara Hammarkrantz/Gazzine

Vet du om att optimism är en förmåga som du kan träna upp? Som kan ge dig lite extra motståndskraft i din vardag. Det är ett av de bästa skydden du kan ge dig i din stressade arbetssituation visar forskning.

När man har en dålig dag, eller stressat springer från det ena till det andra, kan det kännas som ett hån att försöka vara optimistisk. De andra tongångarna, de som går i moll, är mycket starkare och närmare till hands för vår hjärna som ständigt spanar efter hot och faror.

Det räcker med att ta del av nyheternas svarta rubriker. Om miljölarm, finansiella kriser och flygplanskrascher. Lägg därtill din inre högljudda kritik i form av tankar som ”Hur kunde jag planera så dåligt, nu kommer jag försent till föräldramötet. Kunde jag inte gjort en bättre överlämning? Jag kommer aldrig att hinna med allt jobb!” Så förstår man hur svårt det är att hålla humöret uppe.

Men faktum är att optimism kan fungera som en krockkudde. Det är ett mycket verksamt motmedel mot stress. Optimister upplever mindre stress, och när det väl slår till är de också mer motståndskraftiga mot dess förgörande effekter.

Avfärda inte optimism som onyanserat positivt tänkande. Det har inget med det att göra utan handlar istället om ett positivt agerande. Som dessutom är beforskat och evidensbaserat. Hjärnforskaren Elaine Fox som studerat mänskligt beteende i över 20 år förklarar optimism så här: ”Optimism ger oss förmåga att acceptera både det goda och det dåliga samt en beredskap att arbeta kreativt och ihärdigt för att få ut det vi vill av livet.”

Ett antal studier visar att optimister upplever pressande och stressande situationer som mindre obehagliga än pessimister. De fokuserar mer på möjligheterna i situationen och att lösa problemet. De är uthålligare och anstränger sig hårdare att nå målen. Medan pessimisterna fokuserar mer på de stressande känslorna, slutar att engagera sig i målen och ger lättare upp när svårigheterna kvarstår. Istället för att lösa problemen kanske man flyr med hjälp av mat, alkohol eller sömn.

Men inte ens den mest inbitna pessimist är bortom räddning. Det kan se ut som att våra sinnestillstånd är medfödda, att bekymren lättare rinner av vissa personer medan andra ständigt tar illa vid sig. Och visst, genetiken spelar roll men där finns även ett utrymme för förändring. Forskning visar att vi kan påverka vårt sinnestillstånd, att vi kan lära oss att tänka om – och på så sätt hjälpa oss att hantera våra liv.

Det finns två olika faktorer som avslöjar om vi har en positiv eller negativ livsinställning. Dels hur vi ser på framtida händelser och dels hur vi i efterhand förklarar det som hänt. Det som ligger framför oss baseras på tilliten till vår egen förmåga, tidigare erfarenheter och förväntan. Optimister förväntar sig att det ska gå bra och att de ska ta sig i mål. Det gör att de håller ut mycket ihärdigare än pessimisterna. Pessimisterna tvivlar på sin förmåga och ger därför upp lättare.

Hur vi i efterhand förklarar det som hänt har i kognitionsforskningen visat sig vara en ledstjärna för att bli mer positivt lagd. Det som skiljer en pessimist från en optimist är inte deras sinnesstämning och humör utan deras syn på det som händer.

Det finns tre olika förklaringsmodeller:

1. Tillfälligt eller varaktigt. Är det som hänt en tillfällighet som går över eller kommer det alltid att vara så här? Optimisten ser det dåliga som hänt som en tillfällighet och pratar i termer av ”just nu” och ”den här gången”. Pessimisten tror däremot att det svåra består, ”det kommer aldrig att gå över”.

2. Specifikt eller generellt. Hur smittsamt är det som hänt? Är det en isolerad händelse eller kommer det att påverka resten av livet? Medan pessimisten tror att ett misslyckande på ett område innebär att hela livet är misslyckat, ser optimisten att just den här aktiviteten inte fungerade.

3. Externt eller internt. Vem bär ansvaret för det som händer? Skyller vi på oss själva eller tycker vi att det var yttre omständigheter som avgjorde hur det gick? Pessimisten tenderar att ta hela skulden själv, ”det är mitt fel”. Optimisten kan istället se till sammanhanget, att man fick för lite tid på sig eller att det är dåliga tider just nu.

Pessimister använder sig av varaktiga, generella och interna förklaringar när det inte går som de vill i livet, medan optimister gör tillfälliga, specifika och externa förklaringar. Det innebär att optimister inte förnekar negativa händelser, men att de ser det som något övergående och tillfälligt. Därför behöver de inte heller ägna sig åt orealistiskt positivt tänkande och forcera fram ett leende – de hanterar situationen istället.

Förklaringsmodellen kan användas för att förändra sina tankegångar i en mer användbar riktning. Genom att bli vaksam på när man är benägen att till exempel göra generaliseringar kan man undvika att hamna i aldrig och alltid-tänk. Att man inte fick just det jobbet man sökte innebär inte att man aldrig mer kommer att få ett arbete, även om den tanken ligger nära till hands när man känner sig som mest nedslagen över det dåliga beskedet.

Många studier på optimism pekar i samma riktning: optimister är bättre på att agera proaktivt för att förverkliga en ljusare framtid. Det första steget är att medvetandegöra när vi går vilse, se när våra dystra tankar, dömande och onda profetior tar över och hindrar oss från att agera konstruktivt.

Att ständigt ifrågasätta hur man tänker om det som händer är att träna hjärnan i att bli mer positiv.

Det finns mycket att vinna. Inte enbart i att du lär dig hantera stress bättre utan optimism stärker hela ditt fysiska och psykiska välmående.

Studier visar att optimister tenderar att leva längre och ha större självförtroende. Optimister tycks inte bli deprimerade eller få ångest i lika hög utsträckning som pessimister. De drabbas inte heller av hjärt- kärlsjuk-domar i lika hög grad, och de tillfrisknar snabbare med mindre risk att insjukna igen.

I två studier med patienter som genomgått en bypassoperation, gjord av M F Scheier med flera forskare vid Carnegie Mellon University, Pittsburgh, rapporterade de som uppgett sig vara optimister, lägre nivåer av ilska och depression än vad pessimisterna gjorde. En vecka efter operationen var optimisterna lättade och glada, mer nöjda med sin vård och med sina vänners stöd. Hela fem år senare var optimisterna fortfarande mer välmående och upplevde högre livskvalitet än pessimisterna.

Optimism är en framgångsstrategi överlag. Optimister tjänar mer pengar och har 40 procent högre sannolikhet att få en befordran nästkommande år. För att inte tala om att de har sex gånger högre sannolikhet att verkligen engagera sig i sitt jobb och att det är fem gånger mindre troligt att de drabbas av utmattningssyndrom än pessimister.

Så anledningarna till att försöka hjälpa dig själv över till den något ljusare planhalvan av livet, och inte överbemannas av stress är många. Vill du börja träna redan idag hittar du en beforskad övning här intill.

Sara Hammarkrantz är frilansjournalist och skriver om hälsa och psykologi. Hon har tillsammans med psykologen Katarina Blom, skrivit boken ”Lycka på fullt allvar, en introduktion till positiv psykologi.”