NYHETER 2022-10-13 KL. 09:15

Den historierika Själastugan har uppsikt över Vallentunaborna

Av Daniel Bergholm

Den historierika Själastugan har uppsikt över Vallentunaborna
FRIDFULLT. I Själastugan finns volontärerna Birgitta, Monica och Britt-Marie som varje måndag ger Vallentunabor en möjlighet att koppla av från all stress som finns runtomkring. Foto: Roffe Andersson

Genom rondellen i Vallentuna centrum passerar tusentals bilar varje dag, antingen på väg till eller från jobb, när det ska motioneras på IP eller för att göra ett besök i centrum och det är inte ovanligt att det infinner sig ett stresspåslag när man närmar sig platsen.

Som övervakare finns Själastugan som haft uppsikt över händelserna sedan åtminstone slutet av 1700-talet och idag hålls den igång av ideel kraft med kyrkans volontärer Monica Mellsjö, Birgitta Karlsson och Britt-Marie Ljungblom.

– Den har verkligen haft alla möjliga användningsområden, men idag är det främst en plats som ger ett andrum i vardagen och är helt kravlöst, säger Birgitta Karlsson.

1700-talet, så långt går berättelserna om Själastugan tillbaka. På den tiden användes den som tvättstuga (då kallad bykstuga). Sedan dess har den fungerat som en bostad, målarstuga, och samlingsplats för Vallentunas scouter men även en stuga där Röda Korset verkade under 1980-talet.

Idag är det en Själastuga som återigen tog fart för åtta-tio år sedan när en av prästerna började med handarbete som att sticka inne i stugan. Något som sedermera skulle bli ett initiativ som gav ringar på vattnet.

– Kyrkan insåg vilka möjligheter som fanns med stugan och att den faktiskt går att använda till mer, säger Monica Mellsjö.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka verkar volontärerna på plats varje måndag mellan 11:00-13:00 och ger Vallentunabor en möjlighet att prata av sig. Alla tre har på olika sätt varit aktiva inom kyrkan men nu är det ideellt arbete på måndagar som gäller och samtliga instämmer i att det viktigaste är den sociala aspekten.

Bostad för tomten
Varje måndag kommer de hit och sätter på kaffet, tänder eld i den öppna spisen samt några ljus och fikar med alla som vill.

– Många är återkommande besökare, men precis innan ni kom hit hade vi en liten grabb på sex år som sa att han alltid trott att tomten bodde här. Då sa vi att han nog gör det under tiden vi inte är här, säger Birgitta Karlsson med ett leende och Monica Mellsjö fyller i.

– Sedan finns det många äldre som varit scouter här tidigare och när de kommer förbi tar minnena dem tillbaka.

Utanför de fyra väggarna fortsätter vardagen och bilarna susar förbi. I och med att Vallentuna fortsätter utvecklas i snabb takt har Själastugan blivit en plats där man kan stänga ute allt. Samtidigt ser de fördelar med bland annat det kommande bygget av våtmarksparken precis intill.

– Vi hoppas att människor i större utsträckning kommer förbi när det ska bli en park här med bänkar, träd och dammar, säger Birgitta Karlsson.

Bryta fördomar
Att vara volontärer för kyrkan menar samtliga kan vara en svårighet. Den generella bilden är att om man går dit som besökare så kommer man bli överöst med religiösa saker, men den bilden jobbar Monica, Birgitta och Britt-Marie hela tiden för att få bort.

– Efterfrågan finns för en sådan här plats i kommunen, men det gäller att man vågar ta sig hit. Detta är en perfekt plats för att bryta tristessen om man känner sig ensam eller bara vill ta en kopp kaffe och prata, säger samtliga instämmande.

Både kyrkan i stort och de tre damerna hoppas att konceptet för Själastugan och öppettiderna ska kunna utvecklas, men för det behövs mer ideellt engagemang.

– Det finns ett stort stöd från kyrkan och därför är det lite tråkigt att det bara är öppet på måndagar. Det här är en plats som med fler volontärer skulle kunna ha öppet oftare och bli ett ännu bättre komplement till exempelvis Träffpunkten, säger man avslutningsvis.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se