NYHETER 2022-11-03 KL. 10:00

Deras relation håller trots två könsbyten

Av Daniel Bergholm

Deras relation håller trots två könsbyten
KÖNSBYTE När Mikael fick förklarat för sig att han hade diagnosen könsdysfori blev lösningen att juridiskt byta kön från man till kvinna. Men i december i år har han juridiskt bytt tillbaka igen. Foto: Roffe Andersson

Vallentunabon Mikael Rehlin Kruse har gått från att vara man till kvinna och i december i år är han åter man igen. I samma veva har hans fru Linda Rehlin Kruse gått från en heterosexuell relation till homosexuell och snart heterosexuell igen.

För paret har det aldrig handlat om vilken etikett deras relation har, utan att komma till bukt med varför Mikael inte kände sig bekväm i sig själv.


– För oss har det aldrig varit en grej, mer än att jag fått förklara för folk att jag gift mig med min fru, men nu ska jag åka hem till min man, säger Linda.

Både Mikael och Linda trodde att könsbytet som han genomförde 2015 skulle bli lösningen på den könsdysforin läkarna trodde att han led av. Men problemet med att känna sig obekväm i sig själv fortsatte tills han blev diagnostiserad med ADD och Asperger sex år senare.

– Vi stannade aldrig och ifrågasatte om könsbyte var rätt, vi var så inställda på det, säger båda instämmande.

Tidigare hade Mikael inte berättat det för någon, men några veckor in i deras relation år 2011 nämnde Mikael för Linda att han sedan 20-årsåldern gillat att klä sig kvinnligt.

– Jag kände mig helt okej med det och sa ”okej, ta vad du vill ha ur min garderob, jag har ett par snygga stövlar du kan använda”, säger Linda Kruse.

Men då Linda enligt henne är en analyserande person började hon också fundera på vad det egentligen betydde. Är Mikael transsexuell eller är det något annat?

För Mikael handlade det då inte om könsidentitet, utan själva utseendet. Han trivdes när han fick klä sig kvinnligt. Samtidigt märkte båda två att något var fel och 2012 började han prata med en terapeut.

– Jag var frustrerad i mig själv. Det var något som skavde, men jag kunde inte sätta fingret på vad. Efter några terapisamtal startades en utredning, säger Mikael.

Utvecklade könsdysfori
Det blev början på en lång process. Han trodde att känslorna skulle lätta om han fick ett svar på vad han försökte utrycka med klädseln.
– Då hade jag inte tankarna på könsdysfori eller att vara född i fel kropp. Men desto längre utredningen gick, desto mer obekväm blev jag som man och mer säker på att ett könsbyte skulle vara lösningen. Jag utvecklade könsdysfori under utredningens gång, säger Mikael.

Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön personen tilldelats vid födseln och tanken på att byta kön var något som blev mer aktuellt med tiden.

Bytte juridiskt kön 2015
2013 hade Mikael bestämt sig för att leva som kvinna. 2014 var utredningen klar och då började ett ”Real life experience”-projekt, där man lever ett år som sitt tilltänkta kön. 2015 lades det till hormoner och testosteronhämmare och Mikael bytte officiellt identitet till Julia. Under hela processen såg sig Linda som öppensinnad och tänkte att det alltid finns en förklaring till varför man gör som man gör. Men det ledde också till många frågor som då Julia inte kunde svara på.

– Jag stöttade allt, men samtidigt kunde jag inte förstå varför vissa saker födde obehag hos mig, som att hon skulle raka benen. Men efter ett tag förstod jag att det var samhällets normer som man är indoktrinerad av. Jag skämdes över att jag kände så, säger Linda.

Även om de vid den tidpunkten såg könsbytet som lösningen på könsdysforin, inser båda att det aldrig har handlat om ifall han hetat Mikael, Julia, ”Mickan” eller ville ha klänning och bröst.

– Det som var ett problem var det vi inte visste då, diagnoserna ADHD och Autism. Det ledde till en skev dynamik mellan oss och jag blev som en förälder i förhållandet, säger Linda.

Julia gjorde en ADHD utredning 2015 men fick ett negativt svar och i samma veva genomfördes ingen utredning för Autism.

Strax därefter, 2016, gifte sig Linda och Julia men för Linda har det aldrig varit någon skillnad för henne att ha en pojkvän, flickvän, fru eller man.

– Jag har aldrig tänkt på etiketter och det har aldrig varit en grej för mig mer än att jag fått förklara att jag gift mig med min fru, men nu ska jag hem till min man. För oss har det aldrig varit något annat än Linda och Mikael, eller Linda och Julia.

En annan diskussion i könsbytet var ordet hyperfeminitet. I Julias strävan efter att bli en kvinna var det viktigt att kompensera med mycket smink, stora bröst och rakade ben, för att man aldrig skulle kunna misstas som man. När Julia blev frustrerad över att väntan på behandlingarna tog tid och att hon ville ha sin bröstoperation direkt, var det något som Linda reagerade mycket starkt på.

– Då sa jag rakt ut ”du som får bröst utav staten tycker det är jättejobbigt, medan 15-åriga tjejer som aldrig kommer utveckla bröst sitter och gråter. Ta dina tubsockor, stoppa upp dom i bh:n och lugna ner dig”, berättar Linda.

Övermäktigt
När transitionen startade fick Julia östrogentillskott och testosteronhämmare. Men då Julia innan hade svårt att utrycka sina känslor blev det något som i stället förstärkte alla känslor och gjorde henne till en ”krutdurk”.

– Det blev inte bra. När vi kollade upp östrogennivåerna visade det sig att de var för höga. Det blev hela tiden att vi fick lösa en sak i taget, plåster på plåster och i stunder har det känts övermäktigt, säger Linda Kruse.

Testosteronhämmarna gjorde samtidigt att Julia efter ett tag blev väldigt sjuk, vilket resulterade i en konstant trötthet samtidigt som östrogentillskotten gav en allergikänsla som höll i sig året runt. Det som i det läget fick Linda att fortsätta stötta henne var att hela tiden se ljuset på andra sidan.

– Så var det. Vi stannade aldrig och ifrågasatte om könskorrigeringen var rätt, vi var så inställda på det. Lite som grodan i vattnet. Man märker inte att det kokar och långsamt dör man. 2018 var ett riktigt helvetesår, säger Linda.

Lösningen
Till slut såg de ljuset i tunneln. 2019 läste Linda om att diagnoserna ADHD och Aspberger var ärftliga. Dessa diagnoser är vanliga bland personer som upplever könsdysfori. De åkte till en läkare i Täby Kyrkby för att be om en ”second opinion” och när de kom dit 2020 märkte de hur många fel som hade gjorts tidigare.


UTVECKLAS När paret fick reda på de korrekta diagnoserna blev det ett sorts avslut på flera tunga år. – I dag är vi hundra gånger bättre, säger hans fru Linda Rehlin Kruse Foto: Roffe Andersson


– Det dröjde inte länge innan utredningen i stället visade att Julia hade ADD och Aspberger, vilket gav många svar. Det var tydligt att det var lösningen, säger Linda.

I samma veva hade Julia tagit kontakt med kliniken för att stoppa processen då tankarna att göra de hyperfeminina ingreppen med exempelvis brösten hade släppt. Den tröttheten som Julia känt under fem års tid minskade också när hon bytte medicin till en mindre testosteronhämmande.

– Jag tänkte länge på att göra en bröstoperation, men jag började ifrågasätta min eftersträvan att bli en hyperfeminin kvinna. Att det är en skadlig stereotyp som jag förstärker, vilket jag inte kunde stå för, säger Mikael.

När Julia efter sju år insåg att problemen inte varit könsdysfori fanns det inte längre ett syfte med att leva som en kvinna. Det enda logiska blev att byta tillbaka. 2021 slutade han med alla östrogentabletter och bytte åter till att heta Mikael i folkbokföringen. I december i år har han återigen genomgått ett ”real life experience” för att gå tillbaka till att vara juridiskt man.

Samhället har hela tiden sett de yttre förändringarna på Mikael, men hur har din bild av Mikael som person förändrats under den tuffa tiden?

– Det har varit lätt att bli frustrerad många gånger på grund av ADHD symptom som vi inte visste var de kom ifrån, men efter utredningen har jag fått en så mycket större förståelse. Som par idag är vi hundra gånger bättre nu än för tre år sedan, säger Linda avslutningsvis.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se