Dussintals skolskjutsärenden överklagas varje år - ingen vinner i domstol

Av Daniel Bergholm

Skolskjuts är varje år en av kommunens mest hanterade frågor, men besluten som tas väcker starka reaktioner. De senaste två åren har Vallentunabor överklagat ett 60-tal ärenden till förvaltningsrätten.

Hittills har samtliga överklaganden fått avslag och enligt Jeanette Yde, juridisk handläggare på kommunen, är den vanligaste orsaken att den som ansöker om skolskjuts inte förstått eller tagit del av informationen.

– Samtidigt ger domarna oss en bra bild av att vi gör korrekta bedömningar, säger Jeanette Yde.

Skolskjutsärenden handlar för kommunens del om att antingen godkänna eller neka en elev möjligheten att få stöd till att ta sig till och från skolan.

För att vara säker på att få ett beslut om skolskjuts till skolstarten i augusti, måste man ansöka senast 15 maj. Den vanligaste ansökningsperioden är under april–juni och inför varje nytt läsår måste alltid en ny ansökan genomföras.

– Därför kan besluten skilja sig åt från ett läsår till ett annat. Den vanligaste ansökan gäller SL-kort, men i besluten om skolskjuts omfattas även särskilt anordnad skolbuss, taxi eller självskjuts, säger hon.

Informationsinsatser
Varje år handlägger kommunen drygt 1 000 ansökningar. Men enligt Jeanette Yde är det i många ansökningar varje år Vallentunabor som inte har koll på vad som gäller kring skolskjuts och att det därför är viktigt att man läser på vilka regler som faktiskt gäller och om ens barn har rätt till tjänsten. Just missuppfattningar kring vilka regler som gäller är något som Jeanette och hennes kollegor försökt komma till bukt med det senaste året.

– Under 2022 har kommunen gjort riktade informationsinsatser via SchoolSoft och sociala medier för att sprida informationen ytterligare. Vi har även förbättrat Vallentuna kommuns hemsida där man kan läsa vilka kriterier som ställs för att vara berättigad skolskjuts, säger hon.

60 överklaganden
En stor mängd ärenden går hela vägen till förvaltningsrätten då personer inte är nöjda med utfallet av deras beslut. Men att ta det hela vägen till domstol brukar sällan, om inte aldrig, leda till någon ändring av besluten.

– De senaste två året vi fått in ett 60–tal överklaganden, men hittills har samtliga av dessa avslagits av förvaltningsrätten i Stockholm. Det ger oss en bra bild av att vi gör korrekta bedömningar med stöd av skollagen, säger Jeanette Yde.

Den vanligaste missuppfattningen är att man tror att man alltid har rätt till skolskjuts om man går i en skola som ligger långt ifrån hemmet. Men mätningen görs i stället till den skola som ligger geografiskt närmast en elev (placeringsskolan). Om vårdnadshavarna då valt en annan skola så har man inte rätt till skolskjuts oavsett hur långt bort skolan ligger.

– Det är den enskilt vanligaste orsaken till avslag. Avståndsberäkningen sker utifrån elevens folkbokföringsadress och den geografiskt närmaste skolan. Vid växelvist boende prövas rätten till skolskjuts mot båda adresserna, och det är endast SL-kort som kan beviljas om man har en växelvisadress utanför kommunen.

Då det finns många missuppfattningar därute, tycker ni att ni är tillräckligt tydliga med att förmedla varför ett beslut om skolskjuts nekas?

– Självklart kan vi bli bättre. Men i varje ärende följer det alltid med en beslutsmotivering till varför beslutet fattats. Där framgår det vilken paragraf i skollagen kommunen lutar beslutet mot, följt av en överklagandehänvisning.

Rätten till skolskjuts kan förändras över tid beroende på elevens ålder, förmågor samt avståndskriterierna och kommunens riktlinjer. Men av de 1 000 ansökningarna per år som kommer in finns också en hel del fall där skolskjuts beviljas.

– Den största anledningen för att få ett gynnande beslut är att man går i sin placeringsskola och att man samtidigt uppfyller avståndskravet som är tre kilometer för elever årskurs F-6, och fem kilometer för elever årskurs 7-9.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se





Vanliga misstolkningar

Andra förtydliganden som Jeanette och hennes kolleger ofta behöver göra för vårdnadshavare som är vanliga är att:

? Man är inte berättigad skolskjuts till fristående skolor utanför kommunen.

? Med hänsyn till barnets ålder, trafikmognad och utveckling kan man behöva följa sitt barn till busshållplats/upphämtningsplats. Det innebär inte att man automatiskt är berättigad skolskjuts med taxi för att man inte har en busshållplats i direkt anslutning till hemadressen.
? Vid funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet ska en bedömning göras i varje enskilt fall. Vid bedömningen tas det hänsyn till elevens förmåga att ta sig till och från skolan.

? Som regel innebär särskilt anordnad skolskjutssamåkning med andra elever, detta gäller oavsett skolbuss eller taxi. Taxi beviljas som regel inte utanför kommunen.

?Skolbussarna anpassas inte efter enskilda elevers scheman utan går efter schemalagda rutter som anpassats för så många elever som möjligt. Det innebär att det kan uppstå väntetid för elever som åker skolbuss.