Två experter i ämnet PFAS är tydliga med att kommunen bör agera skyndsamt gällande utsläppen i Okvista. De anser också att den som orsakat utsläppet är den som ska stå för kostnaderna.
De PFAS-drabbade fastigheterna i Okvistaområdet hoppas på att kommunen ska bekosta indragning av kommunalt vatten. Men svaret från Vallentuna kommun vittnar om att det kan ta tid innan det eventuellt blir verklighet. Vallentuna Nya har talat med två professorer vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, båda experter på PFAS-föroreningar. De anser detsom självklart att den som åsamkat föroreningen ska betala för att åtgärda den – och att vid höga halter PFAS är indragning av kommunalt vatten att rekommendera.
– Om mycket höga halter av PFAS upptäcks i hushållens grundvattenbrunnar, rekommenderar jag inte att vattnet behandlas i liten skala, med till exempel aktivt kolfilter, utan då måste hushållet anslutas till den kommunala vattenanläggningen, säger Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi vid SLU.
Hänvisar till dom
Vallentuna kommun har tillsammans med Roslagsvatten beslutat att göra en ny bedömning för att se om det finns behov av att inrätta ett verksamhetsområde i Okvista, för att dra in kommunalt vatten. Men när bedömningen kan vara klar och vad det kommer att kosta för fastigheterna i området att ansluta sig till kommunalt vatten, kan man i dagsläget inte svara på.
Samhällsbyggnadschef Björn Stafbom skriver i ett mail till Vallentuna Nya att om det blir verklighet innebär det att ”samtliga fastigheter som hamnar inom verksamhetsområdet geografiska avgränsning kommer att få rättighet att ansluta sig till det allmänna nätet och skyldighet att erlägga avgift för detta.”
Professor Dan Berggren Kleja vid SLU är specialist på markkemi. Han ingår även i sin roll som forskare på Statens Geotekniska Institut i ett regeringsuppdrag med syfte att aktivt testa och utveckla tekniker för att åtgärda PFAS-problem.
När han får höra om situationen i Vallentuna där den tidigare brandövningsplatsen är källa till PFAS-föroreningen i grundvattnet som drabbat fastighetsägare med enskild brunn, säger han:
– Jag är inte jurist, men principen är att den som åsamkat föroreningen betalar för att åtgärda den. Det är tråkigt när enskilda drabbas och brandförsvaret borde skynda på att åtgärda spridningen och inte låta dem hamna i samma situation som Uppsala vatten gjorde, där man bollade ansvar mellan varandra.
I Uppsala vann Uppsala vatten ett mål i mark- och miljööverdomstolen mot försvarsmakten som orsakat utsläpp av PFAS och nu ska betala för reningen.
– Att driva en process som enskild fastighetsägare är svårt och kan bli oerhört kostsamt. Det ska man inte behöva göra som enskild, utan för mig är det klockrent att där man funnit föroreningen, där ska aktören åtgärda så fort som möjligt och under tiden skulle jag själv installera aktivt kolfilter för att rena dricksvattnet från PFAS-föroreningar.
Ingen säker metod
Att som privatperson sätta in ett aktivt kolfilter är den åtgärd som både professor Dan Berggren Kleja och Lutz Ahrens förordar. Men åtgärden är inte helt tillförlitlig.
– Effektiviteten minskar med tiden. Hur lång tid det tar beror bland annat på hur mycket aktivt kol som används för filtret och hur mycket vatten som filtreras genom det. PFAS-nivåerna kan alltså överskrida riktvärdet för dricksvatten inom några dagar eller månader, säger Lutz Ahrens och tillägger:
– Man märker inte heller när filtret inte längre fungerar, det är det som är huvudproblemet. Du måste analysera vattnet ofta för att kontrollera om filtret fortfarande är aktivt.
När PFAS läckt ut i grundvattnet, som fallet är i Okvistaområdet, går det att rena?
– Ja, det går men det är kostsamt och det tar lång tid. Först måste källan, till exempel kontaminerad jord behandlas för att stoppa utsläppet till grundvattnet och sedan tar behandlingen av grundvattnet också tid. Hur lång tid beror på många faktorer som föroreningens omfattning, grundvattnets djup med mera, säger Lutz Ahrens.
Dan Berggren Kleja säger:
– Det är ett stort problem med PFAS i grundvattnet, men det är bara att bita i det sura äpplet för den som orsakat föroreningen. Ta reda på bästa metod, bekosta sanering och vidta åtgärder så snart som möjligt.