NYHETER 2022-12-01 KL. 09:00

Kjell blev attackerad av vildsvin i Angarn

Av Daniel Bergholm

Kjell blev attackerad av vildsvin i Angarn
DRABBAD. Kjell Eriksson hamnade illa till när en lös hund jagade ett vildsvin vid Angernssjöängen. Foto: Roffe Andersson

Ute på promenaden i Angarnsjöängen blev Kjell Eriksson attackerad av ett stressat vildsvin som själv var jagad av en jakthund.

Han blev tacklad in i ett buskage och fick skydda sig genom att sparka med fötterna mot vildsvinets huvud och klarade sig, om än mörbultad.

– Det är en situation man aldrig tror att man ska ställas inför, säger han veckan efter att attacken skedde.

Sedan 70-talet har Kjell Eriksson sysslat med fågelinventering vid Angarnsjöängens naturreservat. Den 19 november skulle han som vanligt ta de 20 stationerna som en runda innefattar. Men den här gången skulle det bli en runda som han aldrig varit med om tidigare.

Drygt halvvägs in i rundan, vid 11-tiden på dagen, hör han en högt skällande och drivande hund på avstånd vid Stora Ekhammaren. Ljudet kommer närmare och närmare och till slut ser han hunden med ett stort vildsvin strax framför sig. Vildsvinet är på väg ut i sjöängen men när den ser Kjell vänder den plötsligt i 90 grader.


SKRÄMMANDE. Ett vildsvin i ett felaktigt läge kan bli en mardrömssituation. Foto: Adobe



– Då är den på 20–25 meters avstånd och jag har ingen chans att göra någonting. Vildsvinet, som då är väldigt stressad av hunden, tar sats och rusar rakt mot mig.

Kjell berättar att han hinner ropa högt i någon form av “självbevarelsedriftsvrål” innan han krockar med vildsvinet och kastas in i ett buskage.

Skräckslagen
– När jag ligger på rygg i en liten ficka i buskaget fortsätter vildsvinet att attackera mig. Jag uppfattar det som att det håller på i 10–15 sekunder. Där och då var jag skräckslagen och försöker skydda mig genom att sparka och sparka med fötterna.

Räddningen menar Kjell var att hunden fortsatte att skälla och nafsa på vildsvinet som gjorde att det till slut skiftade fokus mot hunden igen och de båda sprang vidare in i skogen vid fågeltornet.

När situationen är över känner Kjell efter om han skadat sig på något sätt. Han märker att fingret hoppat ur led och han är blåslagen när han haltande tar sig mot bilvägen igen.

– Jag var mörbultad och skakis, det var inget snack. Men jag hade ändå klarat mig någorlunda och hittade också en käpp som jag kunde stödja mig på. Sedan liftade jag till vårdcentralen i Vallentuna.

Svårt att gå
Vårdcentralen skickade Kjell vidare till Danderyds Sjukhus för röntgen. Allt utom fingret hade klarat sig och en vecka efter händelsen har han fortfarande en del bekymmer.

– Jag har fortfarande svårt att gå efter luftfärden jag åkte på. Kroppen är fortfarande rejält öm och jag har svårt att böja mig för att sätta på strumporna.

När Kjell läst på i efterhand om liknande olyckor inser han ändå att han klarat sig hyfsat bra.

– Jag har insett att det förekommit fruktansvärda olyckor med vildsvin. Jag hade oturen att befinna mig just där och då, men samtidigt mår jag bra idag, säger han.

Vad hade du för känslor där och då?
– Det är en situation man aldrig tror att man ska ställas inför. Att sparka för att hålla en stor best ifrån sig. Det var kaotiskt. Det man lärt sig är att hör jag något liknande igen så kommer jag ta mig långt därifrån, den saken är klar.
I efterhand har han träffat jägarna som skötte jakten på vildsvinet och de har berättat att vildsvinet inte var skadeskjutet vid tillfället utan stressad. Han inser att det var ovanligt men påpekar samtidigt att det är viktigt att jakten bedrivs på ett säkert sätt.

– Det är viktigt att upplysa om att det kan vara farligt för allmänheten med hundar som driver. Den hade säkert drivit vildsvinet långt eftersom jakten inte ska ske i naturreservatet. Jag tror att få vet om hur farligt det är med antingen stressade eller skadeskjutna vildsvin, även om den här händelsen nog var unik, säger han avslutningsvis.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se