Kommunen överklagar dom om skolskjuts

Av Uffe Lindeborg, Loke Johansson

Barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun har valt att överklaga en dom från Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta efter att Frida Lundin, 32, fick rätt i en skolskjutstvist där kommunen nekat skolskjuts till ett hennes dotter med fritidshemsplacering – ett beslut som nu kan komma att prövas i Kammarrätten.

Frida Lundin, 32, mamma till åttaåriga dottern Nomi på Olympiaskolan, fick nyligen rätt i en tvist med Vallentuna kommun. Nomi, som har en kromosomavvikelse och såväl motoriska som intellektuella funktionsnedsättningar, nekades skolskjuts av kommunen. Nu har kommunen överklagat beslutet till kammarrätten.

– Det ställer till det enormt för mig och andra familjer i samma situation. För mig innebär det nästan två mils skjutsande varje dag, säger hon.

Bakgrunden är att Vallentuna kommun har sin hållning: barn som har fritidshemsplacering anses inte ha rätt till skolskjuts, eftersom transporten inte sker mellan hemmet och skolan i direkt anslutning till skoldagen. Förvaltningsrätten menade däremot att kommunens riktlinjer inte var tillräckliga för att avslå elevens ansökan, och ansåg att ett sådant beslut kunde prövas inom ramen för laglighetsprövning.

”Det finns skäl att ifrågasätta domstolens slutsats. Det här påverkar inte bara ett enskilt ärende, utan får betydelse för hur vi organiserar skolskjutsverksamheten framåt”, säger Susanna Falk, förvaltningschef, i det överklagande som skickats in.

SLÅR HÅRT. Nu skjutsar Frida Lundin, 32, dottern Nomi till och från Olympiaskolan i totalt två mil varje dag. Foto: Privat.

Likabehandling och resursfrågor

Kommunens överklagande lyfter fram risken för ett orimligt och svåradministrerat system, där varje enskild elevs fritidsschema skulle behöva följas upp och bedömas individuellt. Det skulle enligt kommunen innebära både rättsosäkerhet och ökade kostnader.

”Vi måste kunna behandla alla elever likvärdigt. En tillämpning enligt förvaltningsrättens dom skulle i praktiken leda till att vissa barn får skolskjuts medan andra i liknande situationer inte får det, beroende på små skillnader i deras fritidsrutiner”, skriver nämnden i sin motivering.

På Olympiaskolan vittnar föräldrar om att det är svårt att förstå vilka intyg som krävs för att få skolskjuts.

– Vi har frågat gång på gång vad som ska stå i intyget, men får vaga och olika svar varje gång. Några få har fått igenom sina ansökningar, men på helt godtyckliga grunder. Det känns som att kommunen medvetet försöker krångla till det för att slippa bevilja skolskjuts, säger Frida Lundin.

Kan ge prejudikat

Om Kammarrätten väljer att pröva målet kan det få betydelse för andra kommuner. Vallentuna kommun betonar behovet av vägledning för rättstillämpning, eftersom dagens lagstiftning inte tydligt reglerar skolskjuts i samband med fritidshem.

Ett avgörande i högre instans kan därmed bli vägledande för hur liknande ärenden ska hanteras i framtiden – både i Vallentuna och nationellt.

– Jag förstår inte hur kommunen kan prioritera att snåla in på funktionsnedsatta barns skolskjuts. Det handlar om småpengar i deras budget, men det slår enormt hårt mot oss familjer. Jag hoppas verkligen att det här kan leda till en förändring, inte bara för min dotter utan för alla barn i samma situation, säger Frida Lundin.