Pengar är makt – även i den lilla plånboken

Av Anna Sigrid Pettersson

Ja kära nån! Nu gungar världen, aktiemarknaden går i vågor och den amerikanska börsen, en av världens mest inflytelserika marknadsplatser visar röda siffror.

Våra svenska banker som tidigare utlovat sänkta bolåneräntor tiger som muren och pengafloder ska gå till landets försvar. Matpriserna ökar onödigt mycket och kaffeplantagerna lider av torka och ger oss dyra droppar men tulpanodlingarna lider av blöta och ger oss dyra tulpanaknoppar. Det är liksom ingen ordning på världsekonomin och ingen ordning på klimatet och till syvende och sist sitter vi, vanliga mänskor med tunna plånböcker och försöker förstå och försöker mätta oss och letar tacksamt efter röda prislappar.

Som vanlig mänska är det lätt att känna sig maktlös när världspolitiken ger skalv och efterkänningar och vi vanliga, småfolket, drabbas och får liksom stå där och sköta oss efter förmåga. Men vi har faktiskt en maktfaktor att räkna med, lite som när en mus ryter, men om många möss gör det så, om inte annat så känns det bra. Vår makt heter pengar! Och det är inte en skam, eller en fläck på Sveriges baner, vi kan köpa eller låta bli att köpa varor. Vår shoppingrunda blir inte bara en inköpshandling utan det blir också en liten, liten, politisk handling.

Just nu är det många som strävar efter att inte köpa amerikanska grejer. Det finns också det motsatta, folk som köper kanadensisk whiskey, köper öl från Ukraina eller köper kött från våra gårdsbutiker. Vi har ett ansvar hur vi använder våra pengar. Vi kan stötta de handlare vi vill ha i vår närhet och vi kan ge sjutton i att handla på nätet.

Det där med att bojkotta varor från länder är verkligen inget nytt. Redan på 1970-talet ratades tomater från Spanien, transportbasen Hasse Ericsson fick kraftig kritik för sin solsemester i Francos Spanien. Många var också som bojkottade varor från Sydafrika under apartheidregimen och vissa menar att det var det som fick regimen på fall.

Att bojkotta varor är ett sätt att försöka åstadkomma ekonomisk och ibland kulturell isolering. Och det går förstås att göra tvärtom. Att aktivt välja att köpa varor är ett sätt att visa solidaritet till exempel med alla de biodlare, gårdsbutiker som vi har i Vallentuna.

Som sagt, inga nyheter för det där vet varenda klassförälder som sinom tid låter ungarna fixa loppisar för insamling av pengar till kommande skolresor. Här kan vi visa solidaritet, och snart kommer de, hoppas jag, loppisborden utanför Ica i centrum.

Så pengar är makt, även lite pengar är makt och genom att använda dem rätt kan vi visa stöd och solidaritet.