Skadedjur orsak till kalhygge

Av Anneli Leijel

Kullen vid Rosendalsskolan norra, eller Hammarbacksskogen som den också kallas, är sig inte lik. Tidigare stod här många ståtliga granar, men i december var kommunen tvungen att ta ner dem. Orsaken stavas insekten granbarkborre som hade angripit träden kraftigt.

– När det är ett sådant enormt angrepp som det var här behövde vi ta ner alla granar, berättar Anders Dagsberg, kommunekolog på Vallentuna kommun.

Enligt lag är kommunen skyldig att ta ner träd som angrips av granbarkborre när angreppet är stort eller har en tendens att sprida sig.
– Vi blev fullkomligt nedringda och mejlbombade av människor som ville att granarna skulle tas ner, berättar Anders Dagsberg.

En del av dem som hörde av sig till kommunen var grannar som var oroliga för att granbarkborren skulle spridas också till deras träd.
– Självklart är det jättetråkigt att behöva ta ner träd, men alternativet, att behålla döda träd, det hade framför allt varit farligt för barnen som leker där på kullen. Döda träd kan lätt ramla, säger Anders Dagsberg.

Att behålla något enstaka träd fungerar inte heller, eftersom dessa då utgör riskträd som kan blåsa omkull om det blåser mycket.
För kommunen är det kostsamt att hålla efter granbarkborren och ta ner granar, men det finns inget annat alternativ.




– Under 2022 har vi haft stora utgifter för att ta ner träd. Just nu är vi relativt i fas, men det skulle inte förvåna mig om mer dyker upp, säger Anders Dagsberg.

Träden som tas ner går sällan att återanvända, det blir inget virke som kan säljas.
– Det är ett elände. Jag förstår skogsägare som blir drabbade och lever på sin skog, säger Johan Carselind, gatu- och parkchef på Vallentuna kommun.

De senaste åren har angreppen av granbarkborre ökat runtom i Sverige. Det beror både på klimatförändringar, att det blir allt varmare och då trivs granbarkborren, och på vårt moderna skogsbruk. Anders Dagsberg förklarar:
– Det gamla skogsbruket finns nästan inte kvar. Idag har vi monokulturer, virkesåkrar med en typ av träd, till exempel granar, medan de riktiga urskogarna i princip har blivit naturreservat. Monokulturer har svagare motståndskraft mot sådana här insekter som granbarkborren. Vi har också hyggesbruk, med kalhyggen, där insekterna lätt får större fäste.

Text: Anneli Leijel
anneli@vallentunanya.se
Foto: Roffe Andersson
roffe@vallentunanya.se