Vårdmissen som alla gillar

Av Daniel Bergholm

Sedan två år tillbaka är terapikatten Tallis en del av behandlingen på Tallgårdens äldreboendes demensavdelning.

Katten, som är uppfödd i Vallentuna av gruppchefen på boendet, Ann-Sofie Edin, hjälper boende genom sin närvaro och resultaten pekar uppåt.

– Vi märker av att de blivit mer motiverade, säger Ann-Sofie Edin.

Att använda djur i omvårdsbehandlingen på demenssjuka är inget ovanligt, men oftast är det hundar som används. Därför ville Ann-Sofie Edin se om även katter fungerade och efter några månaders träning hemma i Vallentuna följde Tallis med in på boendet och bor nu tillsammans med 16 personer på avdelningen.

– Han trivdes från dag ett och är enkel att ha och göra med. Nu sover han exempelvis inne på de boendes egna rum, säger hon.




Edin började med uppfödande av kattrasen Neva masquerade, syskonras till sibirisk katt, för fem-sex år sedan och dess egenskaper är väl anpassade för ett demensboende.

– Den måste vara väldigt social, orädd och en instinkt att vilja vara nära. Det ger ingen effekt om det är en skygg katt, säger hon.

Personalen genomförde en egen studie på boendet mellan mars 2020 (innan Tallis) och mars 2021 (ett år med Tallis) som gav positiva resultat. I studien mättes depression, ångest, agitation, apati och motorisk rastlöshet och i snitt hade det genererat en förbättring på 39,44 procent.

Relaterar till djur
Susanne Milfors, som jobbar som undersköterska på avdelningen, har på nära håll fått se utvecklingen.
– Boende har lättare att relatera till ett djur. Jag kan vara skräckinjagande ibland men aldrig katten, säger Milfors med ett finurligt leende.

En av de som får hjälp av katten är Ingegärd Ohlsson. Det är uppenbart att hon blir på gott humör när katten hoppar upp i hennes famn och många gamla minnen väcks till liv.

– Den är så välkommen in till mig. Jag har inga problem med katter eftersom jag vuxit upp med dem, säger hon.




Allergivänlig
Något de varit tvungna att ta med i beräkningen är allergiproblematiken.

–Tallis är en allergivänlig katt, men samtidigt har äldre oftast inte allergier. Det vi däremot måste tänka på är arbetsmiljö, att kunna erbjuda en djur-fri våning och där har vi lyckats, säger Ann-Sofie Edin.

Att ta in en terapikatt på en avdelning kräver mycket pappersarbete och både Ann-Sofie och Susanne påpekar att det är viktigt att någon personal har kattvana och ansvarar för välmåendet, i allt från kloklippning till matning. Men med det positiva indikationerna från Tallis, funderar de på att utveckla konceptet.

– Tanken har definitivt vuxit på oss, men vi vet inte hur än.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se