NYHETER 2021-09-16 KL. 13:39

”Utan kvinnlig rösträtt – ingen demokrati”

Av Hege

”Utan kvinnlig rösträtt – ingen demokrati”

För 100 år sedan fick kvinnor för första gången rösta i val till riksdagen. Vallentuna Nya frågar några vallentunaprofiler om deras syn på rätten att rösta.

Året var 1921, och äntligen skulle kvinnorna få rösta. Det hela hade föregåtts av strider både mellan partier och inom partier, och en lång kamp för rösträttsförespråkarna. I dag ser Parisa Liljestrand (M), kommunstyrelsens ordförande, rätten att rösta som självklar.

– Det säger något om kampen som fördes för 100 år sedan att min generation kan se rösträtten som en självklarhet. Faktum är att när man blickar ut i världen och ser hur det ser ut för kvinnor i många länder är det fantastiskt att jag kan ta rätten som en självklarhet, säger Parisa Liljestrand.

För egenföretagaren Maria Helgars är rösträtten grunden till ett egenvärde.
– Att jag som person, oavsett mitt kön, är lika mycket värd som alla andra, säger hon.

Förutsättning för demokrati
Socialdemokraternas ordförande i Vallentuna, Monique Nilsfors, talar helst om jämlikhet.
– Rösträtten innebär att alla oavsett kön har samma möjlighet att ha demokratisk påverkan.

Ylva Mozis, gruppledare för Liberalerna, sätter rösträtten som förutsättning för demokrati.
– Utan kvinnlig rösträtt, ingen demokrati.

De olika partierna hade olika inställning till kvinnlig rösträtt när det begav sig. Socialdemokraterna ville börja med allmän rösträtt för män, det var hur rik man var som avgjorde hur mycket ens röst räknades, och därefter gå på kvinnlig rösträtt. Högern var generellt sett emot kvinnlig rösträtt. Liberalerna var för att kvinnor skulle få rösta.

– Vi har en jättestolt historia i Liberalerna, vi har alltid stått upp för jämställdhet, frihandel och demokrati, säger Ylva Mozis.

För moderaten Parisa Liljestrand är historien när det gäller kvinnlig rösträtt alltså inte lika ärofylld.

– Högern kan också ha fel (skratt)! Men man får tänka sig hur den tiden var. Högern var ett mycket konservativt parti och männen i partiet såg framför sig en risk att det skulle kunna hamna på efterkälken. Jag har en bild av att det handlade om en rädsla utifrån makt och positionering, som det alltid gör i politiken.

Även om Socialdemokraterna först endast ville kämpa för allmän rösträtt för män var partiet så småningom med och drev igenom den allmänna rösträtten för både män och kvinnor.

– Det är jag stolt över. Alla stora reformer som lett till att människor fått det bättre har Socialdemokraterna legat bakom, säger Monique Nilsfors.

"Jag ser en ganska ljus nutid"
Vad kvinnor tillför i politiken i dag är att ta med sig erfarenheten av att vara kvinna, menar Maria Helgars.

– Erfarenheter från att vara kvinna genom skolgången, studier, på arbetsplatsen. Man vet ju inget annat än det man själv möter.

Ylva Mozis ser på frågan historiskt.
– Kvinnor har tillfört ett fokus på kvinnliga rättigheter. Rätt till pengar, sin egen kropp och en god arbetsmiljö. Samhället behövde en annan struktur med barnomsorg och tillträde till alla yrken. I dag är det förstås inte lika uppdelat, men det är tydligt att jämställdhetsfrågor fortfarande oftast drivs av kvinnor.

Monique Nilsfors menar att kvinnor tillför ”mjukare värden”.
– Att ta hand om varandra är mer kvinnligt. Men mycket är kulturellt i grund och botten, kvinnor föds inte till att vara sådana. Alla skulle tjäna på att tänka lite mer på varandra. Kvinnor i politiken är förebilder och visar unga att kön inte har någon betydelse. Att det är viljan och kunskapen som är viktigast när man vill vara med och påverka samhället.

För Parisa Liljestrand är det ingen skillnad på män och kvinnor i dagens politik.
– Jag möter inga fördomar, jag vet inte om det beror på att jag är oförmögen att se dem. Jag ser en ganska ljus nutid och framtid utifrån ett genusperspektiv.