40-årig skattkista gömd på Vallentunasjöns botten

40-årig skattkista gömd på Vallentunasjöns botten

TECKEN PÅ UNDERVATTENSVERKSAMHET. Den som går runt sjön och tittar noga kan faktiskt se att det pågår något under ytan.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Skrönan om Loch Ness-odjuret i Skottland är idag världskänd. Och lite skämtsamt kan man säga att i Vallentuna döljer det sig också något under ytan i sjön.

Vallentunas vattengrej kanske inte är ett mysterium men ett 37 mil långt nätverk gömmer sig på botten.
– Det är ett stort fjärrvattensystem som ligger där, säger Lena Berglund, regionschef på EON.

Vad gömmer sig egentligen på Vallentunasjöns botten?

På 80-talet byggdes, lite i skymundan, ett stort fjärrvärmesystem i Vallentuna som idag säkerställer att en tredjedel av Vallentunas invånare får värme till sina hushåll.

40 år gammal
– Det här systemet är främst gjort för att nå ut till kommunens lägenheter. Så en stor del av centrala Vallentuna får värme av systemet, säger Lena Berglund.

Tusentals besökare tar sig årligen till Skottland för att leta efter det berömda sjöodjuret. Ännu finns det ingen som sett den skrönan på riktigt. I Vallentuna däremot är “odjuret” aktivt och är, till skillnad från “Loch Ness”, inte en skröna.
Här finns det även några få som skådat den stora besten på botten. Dykare från företaget EON gör varje år en besiktning av sjövärmeanläggningen för att säkerställa säkerheten och underhålla den stora mekanismen.
– Detta är ett system som egentligen behöver väldigt lite underhåll. Fördelen för oss är att det trummar på år efter år och i stort sätt driver sig självt.

Hon fortsätter:
– Det är samma teknik som när det byggdes som vi använder. Idag är det bara våra dykare som årligen sköter renovering och uppdatering, säger hon.
Men det är inte helt problemfritt. Anläggningen har legat på sjöns botten och producerat värme i drygt 40 år, och nu på slutet har flera avbrott rapporterats. Det senaste halvåret har många hushåll i Vallentuna blivit av med varmvatten och värme. Trots det ser Lena Berglund bygget som en stor vinst för både Vallentuna och EON.
– Vi har haft en del incidenter under vintern och våren som vi kollat på och åtgärdat. Det som är grejen med fjärrvärme är att det finns en viss tröghet som gör att när det är något som behöver fixas, så tar det ganska lång tid.

Trots att tidningen Mitti har rapporterat om läckage som orsakat smält is och att ett så stort system till synes borde påverka miljön i sjön på olika sätt, så menar Berglund att det gör mer nytta än många andra system, och det finns ingen anledning att ändra på ett vinnande koncept.
– Jag skulle snarare säga att den bidrar till sjöns välmående. Cirkulationen som tillkommer av systemet gör att det kommer in mer syre i sjön och bidrar på ett positivt sätt, säger hon.

Skattkista
Överlag är den mäktiga processen på sjöns botten inget ovanligt för EON, men i och med att den ligger så lokalt i kommunen och är helt undangömd så har det under lång tid varit en försörjande skattkista för många boende i kommunen.
– Den har ju funnits där redan innan EON tog över och det är så himla coolt tycker jag att den här stora fjärrvattensystemet ligger i det gömda på sjöns botten, avslutar Lena Berglund.

Dela artikeln här:

Daniel Bergholm

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *