Bo lämnar talarstolen efter 60 års predikande

Bo lämnar talarstolen efter 60 års predikande

MÅNGA JÄRN I ELDEN. Bo Schylander har utöver predikande arbetat i organisationer för nykterhet och socialt arbete, samt varit politiskt aktiv.Foto: HEGE HELLSTRÖM

“Människor som sökt och funnit en livstro, det blir jag glad över”

Bo Schylander har predikat i Vallentuna i 60 år. Men nu har han stått i talarstolen för sista gången, och vill att unga krafter tar över.

Året var 1960 när Bo Schylander, ganska nyutbildad som pastor, höll sin första predikan i Svenska Missionsförbundets kyrka i Vallentuna kommun (nuvarande Åbybergskyrkan). Under fyra år höll han till i Vallentuna på hel- och halvtid, med mycket arbete med barn och unga.
– I princip drev vi kommunens ungdomsgård, det fanns inte så mycket annat för unga på den tiden, säger den nu 85-åriga Bo i sin favoritfåtölj i hemmet i Rosengården.
– Jag är inte livrädd för corona, då skulle jag inte kunna engagera mig som jag gör, förklarar han.

År 1960 hade kyrkan 25 medlemmar, men det kom många nya unga familjer och några år senare hade församlingen vuxit till ett 70-tal.
– Vi gjorde ett bra arbete med barn och unga, jag och min efterträdare, säger Bo.
Efter åren med heltid i kyrkan har Bo hunnit med att arbeta i kommunen, i organisationer för nykterhet och med socialt arbete. Plus att han varit aktiv inom Socialdemokraterna i Vallentuna.
– Jag har varit klart aktiv i tre folkrörelser, frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen.

“Roligt att bära fram budskap”
Varje år under 60 år har Bo hållit minst en predikan i Vallentuna. Numera har han hand om senioraktiviteterna i Åbybergskyrkan, något han fortsätter med. Men en sak får det vara nog med: predikandet.
– Pastor är man hela livet, men åldern tar ut sin rätt. Jag sade till församlingen att jag gjort min sista predikan, mycket för att hjälpa mig själv att inse att nu har jag gjort rätt. Nu är det dags för de unga att ta över.

I dag har Åbybergskyrkan 200 medlemmar.
– Det varierar lite med tid, har vi lärt oss. Men vi ökar inte trots att Vallentuna får fler invånare.
Som barn växte Bo upp i en familj där kooperationen och idrottsrörelsen stod högt i kurs.
– Jag är inte uppvuxen i någon from familj. Det var kompisar som var med i kyrkans ungdomsarbete, och jag kom att delta.

Efter en konfirmation, bibelskola och två ungdomsläger blev Bo troende.
– Tron växte fram i kontakt med de människor som fanns. Under den gemenskapen kom jag fram till att jag skulle bli troende, eller frälst som var begreppet då.
Det som varit roligast med att predika har varit att få bära fram ett budskap, säger Bo.
– Att få vägleda människor i deras livs väg. När man märker att människor lyssnar och diskuterar, då känner man att man delat med sig av vettiga tankar.

Det jobbigaste har varit att förbereda sig.
– Det går ju inte att upprepa sig. När jag var ute och höll föreläsningar om alkoholfrågor var det samma innehåll och efter 3 000 gånger kunde jag innehållet. Men i predikan måste man fånga upp det aktuella.
En annan gärning har handlat om den sociala biten, eller ”diakonala” som det heter inom kyrkan.
– Att sitta ner med en människa i enskilt samtal när nöden är som störst. Det är jobbigt i vissa situationer men det som gör att man orkar är när det blir resultat. Jag har sett människor som varit klart skadade av alkoholen som genom att finna sin väg till tron har funnit ett nytt liv. Människor som sökt och funnit en livstro, det blir jag glad över.

Med sina många år inom kyrkan och socialt arbete kan Bo se tillbaka och jämföra.
– Till de sämre sidorna i samhället är att vi tappat det kollektiva tänkandet, där vi solidariskt gör saker gemensamt. Allt för mycket kretsar kring den personliga friheten och framgången samtidigt som våldet har ökat. Annars har vi ett tryggare samhälle när det gäller trygghet och välfärd.

Personligt:
Namn: Bo Schylander.
Bor: I radhus i Rosengården.
Ålder: 85 år.
Familj: Änkeman. Två barn och många barnbarn och barnbarnsbarn.
Fritidsintressen: Församlingen, medlem i Vallentuna frimärks- och vykortsklubb, historia och släktforskning (kan spåra sina förfäder till 1500-talet).

Dela artikeln här:

Hege Hellström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *