Covid -19 orsak till hög frånvaro och skolpliktsbevakning

Av Anneli

FLEST ÄRENDEN. Lovisedalsskolan har flest ärenden, 20 av 96, vilket visar att de använder systemet för koll.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Varje termin sammanställer Vallentuna kommun skolfrånvaron för eleverna i grundskolan. Antalet utredningar av oroande frånvaro, så kallade skolpliktsbevakningar, visas också.

Under våren 2021 sticker Lovisedalsskolan ut med 20 rapporterade skolpliktsärenden och Kårsta skola med noll. Å andra sidan har de två skolorna ungefär lika mycket inrapporterad frånvaro.

Linda Hallén är avdelningschef för verksamhetsutveckling på Vallentuna kommun. Hon berättar att kommunen det senaste året infört ett nytt, digitalt, system för utredning av frånvaro och skolpliktsärenden.

–Tidigare var det så att om en elev hade mer än 30 procents frånvaro, då skulle det anmälas. Nu ska rektor starta en utredning och meddela kommunen när en elev har omfattande, upprepad eller oroande frånvaro. Det gör det lättare att snabbt se hur det ser ut för olika elever, att tidigt fånga upp oro, kunna vända det och att sätta in åtgärder när det behövs.
Det viktiga nu, liksom tidigare, är barns rätt till utbildning och att skolan, oavsett orsak till frånvaron, redan i ett tidigt skede tar kontakt med hemmet.

–Forskning visar att tidig samverkan med hemmen är viktigt.

– Hellre ta kontakt och fråga en gång för mycket, än vänta och tro att det ska bli bättre längre fram, säger Linda Hallén.
Skolfrånvaron för våren 2021 ligger högre än vad de som arbetar med skolfrågorna på kommunen anser är ett normalläge.

–Frågan är hur mycket pandemin har påverkat, det vet vi inte riktigt. Men vi ser att andelen elever med hög frånvaro har minskat från termin till termin sedan pandemin startade.

–Det tar tid att få ett nytt system på plats och det kan vara så att olika skolor kommit olika långt med implementeringen, säger Linda Hallén.

Coronarelaterat
Sara Laurent är rektor på Lovisedalsskolan. På skolan går cirka 650 elever.

Under våren startade de 20 utredningar som blev ett skolpliktsärende.

–Vi jobbar aktivt med att främja närvaro. I det här nya systemet kan frånvaro bli ett ärende, även när det inte handlar om så många procents frånvaro. Vi sticker inte ut när det gäller skolfrånvaro, utan ligger snarare lite lägre än andra skolor. Egentligen är det mer intressant varför andra skolor inte har fler utredningar, eftersom frånvaron bör stämma överens med hur många utredningar som startas, säger Sara Laurent.

När hon ser tillbaka på våren har frånvaron i många fall varit coronarelaterad.

–I flera fall har vi sett att elever som varit borta länge varit det på grund av corona, och sedan har de varit tillbaka i skolan igen.

Jeanette Wass Andersson är rektor på Kårsta skola som har cirka 100 elever. De hade inga inrapporterade skolpliktsärenden i våras, men däremot en rätt hög frånvaro.

–Vi hade tre elever som hade över 30 procents frånvaro under terminen. Två var direkt relaterade till corona och den tredje eleven var folkbokförd i en annan kommun och då rapporterade jag dit, berättar hon.

Den tidvis höga frånvaron i våras berodde även på att några lärare felaktigt markerade elever som sjuka, fastän de pluggade hemifrån under pandemin.

Orsaken till att Kårsta skola inte startade upp några skolpliktsärenden under våren, förklarar rektorn med att Kårsta skola är en liten skola och att hon känner alla barnen och deras föräldrar.

–Vi har bara 100 elever. Jag har kännedom om varje enskilt barn, jag kan allas namn och jag vet vilka föräldrarna är. Det är ofta jag som tar emot sjukanmälan eller ringer upp och frågar hur det är med barnet.

Så det är inte så att era noll skolpliktsärenden beror på att ni jobbar på ett annat sätt, jämfört med andra skolor?

–Nej, jag tror att det beror på att vi är färre elever. Vi har inte ett bättre arbete än någon annan skola, säger Jeanette Wass Andersson.

Anneli Leijel
anneli@vallentunanya.se